Utvärdering, hemsjukvården i Sörmland

Genomfört projekt: Sörmlands hemsjukvård i förändring

Hemsjukvård är en växande verksamhet och allt fler människor vill vårdas i hemmet istället för på sjukhus. Idag får ungefär 250 000 personer hälso- och sjukvårdande insatser i hemmet runtom i landet. Även om hemsjukvården omfattar alla åldrar är de flesta som beviljas hemsjukvård äldre personer med komplexa vårdbehov.

Initialt ansvarade landstingen för den hemsjukvård som på 90-talet, med start i Östergötland, kom att erbjudas patienter som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet. Sedan några år tillbaka har allt fler kommuner tagit över ansvaret från landstingen. I Sörmland fick kommunerna ansvaret för hemsjukvård, hembesök, vissa hjälpmedel i ordinärt boende samt rehabilitering och habilitering den 1 januari 2010. FoU i Sörmland fick av den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOJHS) till uppgift att tillsammans med Tryggvegruppen och länsstyrgrupp Närvård genomföra ett projekt med syfte att få kunskap om konsekvenserna av huvudmannaskapsändringen.

Projekt som behandlar enskilda personers förhållanden måste enligt lag etikprövas. Etikansökan skickades in i slutet av april 2013 och behandlades av etikprövningsnämnden i Stockholm. Under våren och försommaren genomfördes en enkät som riktade sig till personal inom kommunerna och inom landstinget. Under hösten har fokusgrupper genomförts med olika yrkesgrupper i kommuner och landsting som på ett eller annat sätt är verksamma inom hemsjukvården eller i professioner som har ett samröre med hemsjukvårdande verksamhet och intervjuer med patienter genomfördes. Efter analys av data presenterades den färdigställda rapporten för VOHJS 25 maj 2014.

Några viktiga frågeställningar

Tre frågeställningar ingick i uppdraget

  • Hur ser patienten på den vård som erhålls i hemmet i form av hemsjukvård och/eller hembesök?
  • Har det uppstått parallella organisationer efter överförandet av ansvaret för öhemsjukvård till länets kommuner?
  • Erbjuds patienten en sammanhållen vård och omsorg i hemmet eller har det uppstått nya mellanrum?


Resultat och analys

Resultatet visar på både positiva erfarenheter och områden som kan utvecklas. Bland annat tydliggjordes att det bemötande som den enskilda patienten får är bra och att personalen ses som kompetenta inom de områden de är satta att hantera. Dessutom är tillgången till sjuksköterskekompetens även kvällstid något som upplevs positivt. För både patienter och personal är det otydligt hur in- och utskrivningsprocessen fungerar. Även avgiftssystemet beskrivs som otydligt, särskilt när uppgifter övertas av hemtjänsten vilket upplevs som att hemsjukvården inte är jämlik över länet. För patienter finns också oklarheter kring kontaktvägarna. Patienter beskriver att de inte alltid fått information om hur man når sjuksköterskan utanför kontorstid. Personal beskriver fördelar för patienterna med att hemsjukvård och hemtjänst närmat sig varandra, men att ansvarsfördelningen mellan vårdcentral och hemsjukvård är otydlig.

I och med att grunderna för in- och utskrivning är oklara och i och med att man tolkar begrepp och överenskommelser olika hos de olika huvudmännen uppstår parallella funktioner och i viss mån parallella organisationer. Personal beskriver dock att parallella funktioner är att föredra om alternativet är att patienterna inte får den vård de behöver. Av denna anledning har i vissa fall informella lösningar uppstått. Dessa löser uppkomna situationer akut, men kan potentiellt, leda till ojämlikhet och svårigheter i att patientsäkra verksamheten.

Av resultatet framkommer att samverkan fungerar bättre när få aktörer är inblandade. Här spelar det roll om personal inom de olika verksamheterna arbetar nära varandra rent geografiskt eller om det finns upparbetad kontakt sedan tidigare. När det gäller att ge patienterna en sammanhållen vård ses lagstiftningen och dagens överrapporteringssystem och olika journalföringssystem som något som motverkar möjligheten till sammanhållen vård. Även olika rutiner och brister i följsamhet kring rutinerna ses som något som kan försvåra samarbetet kring den enskilda patienten. Samordnad individuell plan (SIP) ses som en möjlighet som, ifall rätt använd, kan lösa en del av de problem som finns idag.

Till slut vill vi återigen lyfta att patienterna upplever att kontakten med hemsjukvårdspersonal och formen för vård i hemmet är bra. Detta ger en bra bas för fortsatt arbete.

Ladda ned hela rapporten Sörmlands hemsjukvård i förändring
- En utvärdering efter huvudmannaskapsändringen


Tack!

Ett särskilt tack till de yrkesutövare och patienter som deltagit i enkät, fokusgrupps- och djupintervjuer.

Utvärderingsrapport

Sörmlands hemsjukvård i förändring
- En utvärdering efter huvudmannaskapsändringen
Utvärderingsrapport 2014:1 >>

 

Vill du veta mer?

Õie Umb-Carlsson
Forskningsledare
016-541 40 34