Fullsatt på psykiatrins dag 2015!

Publik 6305

Den 2 november genomfördes Psykiatrins dag 2016. Hela Aulan på Mälardalens högskola var fullsatt.  Programmet var uppdelat mellan två olika ämnen och både forsknings- och brukarperspektivet var representerat.

Moderator 6299

Moderator var Johan Lindström, biträdande förvaltningschef från vård- och omsorgsförvaltningen i Eskilstuna kommun.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Först ut av föreläsarna var Hulda Sandelin från Lycksele. Hon berättade sin historia från att hela hennes värd plötsligt föll när hon var 13 år, tills idag när hon åker runt och föreläser om depression, ångest och högfungerande autism, tidigare kallad Aspergers syndrom.

Hulda 6317

Hulda blev som många andra flickor feldiagnostiserad. Hon fick diagnosen bipolär med rapid cycle och gick i flera år på en mängd olika mediciner, som inte hjälpte henne. Efter tre år av testande av olika medicinkombinationer och ett självmordsförsök, fick hon äntligen psykologhjälp och bestämde sig för att hon ville leva. 

Diagnos 6322

Diagnosen ändrades till autismspektrumtillstånd och hon slutade med medicinerna och började skapa egna strategier för att klara av tillvaron. Mycket handlade om att bryta ned allting i väldigt små mål – inte delmål, som innebär att ett större mål finns – utan riktigt små mål.  

Efter Med 6324

Nu vet hon att de strategier hon använt sig av hela sitt liv för att klara sitt autismspektrumtillstånd AST, gjorde henne utmattad och stressad. ”Jag visste inte att inte alla andra känner kläderna på kroppen hela tiden, att inte alla andra hör alla ljud runt omkring, eller att inte alla andra tolkar alla synintryck hela tiden." Hela Huldas presentation hittar du här

Kognitiv psykiatri – kognitiva funktioners betydelse inom psykiatrin

Forskningsperspektivet kring detta område fick vi av Lena Nylander, forskare kring kognitiva- och psykiatriska funktionshinder.

 Lena 6339

Lena pratade bland annat om kognitiva svårigheter som exempelvis kan handla om att ha brister i de redskap/funktioner man behöver för att bearbeta och tolka sinnesintryck och för att anpassa sitt beteende på ett ändamålsenligt sätt. Det blir en "mismatch" mellan personen och omgivningen. De här problemen kan vara medfödda och/eller förvärvade. Om man harkognitiva svårigheter medför det en sårbarhet för psykisk ohälsa och ibland missbruk.

Kognitiva funktioner påverkas av hur man mår, både psykiskt och fysiskt. När man har depression eller ångest fungerar den kognitiva funktionen sämre, men när man blir frisk återgår det. Även psykiska problem, t ex feber, påverkar de kognitiva funktioner. För att man måste förhålla sig till den nya situationen – ett bra sätt att försämra den kognitiva funktionen är att dricka alkohol.

Exempel på diagnoser som innebär utvecklingsrelaterade kognitiva funktionsnedsättningar är utvecklingsstörning, svagbegåvning, ADHD och Autismspektrumssyndrom. Men det är bra att komma ihåg följande:

Om Diagnoser 6362

Vid behandling vid kognitiva svårigheter behöver till exempel följande beaktas:

  • Kontinuitet/sammanhang och meningsfullhet – undvik fragmentering
  • Kognitiva hjälpmedel
  • Kommunikation/information
  • Pedagogik för att ge redskap som kan underlätta livet
  • Starka sidor kan användas för att kompensera de svaga.

 

Missbruk och beroende

Eftermiddagen inleddes av Anders Tengström, psykolog och docent i psykologi vid Karolinska Institutet och forskare inom psykisk ohälsa. Anders pratade om psykisk ohälsa och missbruk. Bland annat gick han igenom individens risk- och skyddsfaktorer och hur individens omgivning samspelar med dessa. Han diskuterade behovet av att se till alla nivåer när det gäller risk- och skyddsfaktorer; Global nivå, samhällsnivå, lokalnivå/grupp och familj/individ. Det är ofta inte en sak som förklara varför en människa hamnar i missbruk, utan flera. 

Anders 6373

Anders påpekade också att det inte räcker med en enskild insats för att fixa någons beroende. Det måste vara långsidigt och behandla hela individens situation, på alla nivåer. 

Stapeldiagram 6378

Det är inte de enskilda riskfaktorerna som avgör – utan hur många riskfaktorer man har och hur få skyddsfaktorer man har. I diagrammet ovan ser vi relationen mellan årskonsumtion av alkohol för niondeklassare, och hur mycket skydds- respektive riskfaktorer de har.

Anders talade också om Epigenitik - miljö-/geninteraktion, om hur generna ger oss en ram att utvecklas inom, men att genernas uttryck kan förändras beroende på vad vi utsätter dem för. Avslutningsvis redovisade Anders forskningssiffror och statistik när det gäller samsjuklighet, exempelvis löper personer med psykossjukdomar mycket större risk att hamna i missbruk och få kriminella beteenden.

Missbruk och beroende - brukarperspektivet

Dagen avslutades med att Erja Lukkarila, som jobbar på Kvinnogulan i Örebro, berättade sin historia.

Erja 6405

Erja tog sin första fylla när hon var 13 år och fortsatte sedan med det. När hennes familj försökte påverka henne, tyckte hon bara att de var jobbiga och att de hade problem. "Jag hade ju inga problem, jag ville ju bara festa lite". Missbruket fortsatte en stor del av hennes vuxna liv och ledde till och med till att barnen blev familjehemsplacerade - något hon idag är tacksam för. Men mitt i missbruket förstod Erja aldrig hur nära döden hon var. När hon förlorat sina barn, sitt arbete och inte tyckte att hon hade någonting kvar försökte hon ta sitt liv. Mellan år 2000 och 2006 gjorde hon 11 självmordsförsök.

Det som vände situationen var när hon blev dömd till två års fängelse för skadegörelse och lyckades få behandling istället. Då slutade hon ljuga - och blev nykter. KBT-behandlingen som hon fick gav henne de verktyg hon behövde för att bli av med sitt missbruk. De metoderna hon lärde sig då sitter fortfarande kvar i ryggmärgen efter tio år som nykter, om suget kommer tillbaka.

Idag driver Erja Kvinnogulan, som hon startade för tre år sedan i Örebro, efter att ha tänkt på det i 8 år. Nu jobbar hon 7/24.  Kvinnogulan är som ett vardagsrum i samhället, det är ingen behandling, bara stöd. Det finns på 14 ställen runtom i Sverige och alla som jobbar där har en egen bakgrund antingen från eget missbruk eller som anhörig. Syftet är att skapa nätverk för att hjälpa missbrukande kvinnor. 

Citat 6366