Svar på SMS-frågor

Frågor till Christer

Fråga 1:
Kan du beskriva ”verktygen”?
Svar: De 12 stegen finns och jag använder dem. Dessa finns även utformade för de anhöriga.

Fråga 2: Christer – har du erfarenhet av 12-stegs programmet.
Svar: Japp

Fråga 3: Kunde din mamma vara ett stöd för dig?
Svar: Det var hon. Men ingen visste att jag hade beroendesjukdomen.

Frågor till Mikael Malm

Fråga 1: Hur ser du på kombinationen restriktiv narkotikapolitik i Sverige och samtidigt högst dödlighet till följd av narkotikamissbruk i Europa?
Svar: Det är just det som är utmaningen för Sverige att hålla fast vid en restriktiv narkotikapolitik och balansera det med skadereducerande insatser! Sverige ligger efter när det gäller ”harm reduction” så där finns det en förbättringspotential! Sedan har vi i Sverige alltjämt en moraliserande syn på missbruk och beroende och det är en stigmatiserad målgrupp!

Fråga 2: Hur tänker ni efter LVM om man ska börja zibotex program (tänker att personen menar subutex), varför måste man vänta 2 månader tills man börja programmet?
Svar: i de nya föreskrifterna så har man öppnat upp för att även de som vårdas med stöd av LVM kan påbörja substitutionsbehandling.

Frågor till Erik Brolin:

Fråga: Funkar det att medicinera någon som inte vill sluta missbruka?
Svar: Som svar på frågan har jag inget helt enkelt svar. Förutsättningarna för att lyckas är helt klart mindre om vederbörande inte vill sluta. Gissar att det inte finns så många studier på medicinering av patienter som inte vill sluta så evidensen är nog tveksam. En patient som inte vill sluta kommer väl knappast heller ta emot medicineringen. Skulle man ändå få patienten att ta emot medicinering skulle man teoretiskt kunna tänka att det ändå skulle kunna ha viss effekt. En patient som exempelvis tar disulfiram (antabus) kanske faktiskt inte vågar dricka även om hen vill, då har ju medicinen avsedd effekt. Alternativt om patienten tar medicin som minskar suget så kanske konsumtionen minskar även om patienten inte slutar dricka helt. Sammanfattningsvis är det nog klart större chanser till god effekt av medicinering om patienten är motiverad men det kan kanske fungera ändå. Hoppas det var svar på frågan.

Frågor till Petter Hiort af Ornäs:

Fråga 1: Kan mobilanvändningen också ses som ett beroende? Att man alltid tänker på att ta upp mobilen och kontrollera sociala medier så mycket att man tappar koncentrationen och blir orolig ifall man missar något?
Svar: Den djupare förståelsen för beroendemekanismer vi har idag utgår från substansinducerat beroende dvs alkohol och andra droger. Vad gäller beteenden såsom spel, sexualitet, shopping och ätande t ex är bara spelberoende något som man prövar behandlingsmodeller för och forskat nämnvärt på. Övriga beteenden som leder till obehag kan falla under andra diagnoser såsom tvångsbeteende t ex. Men i korthet bör man nog vara försiktig med begreppet beroende så det inte förlorar sin betydelse då ett substansberoende ofta har allvarliga och långtgående konsekvenser för individ, familj och samhälle.

Fråga 2 : Från 12 års ålder till ca 21 år så brukade jag både alkohol och andra droger för att fly från en dysfunktionell uppväxt och minnen. Men slutade självmant, hur kommer detta sig? Med tanke på att jag konstant hade gett mitt belöningssystem belöning under så många år? 
Svar: Vad gäller förmågan att bli nykter från ett beroende är den olika stark hos olika individer. Vissa klarar det utmärkt utan professionell intervention genom betydande relationer, val av livsstil eller förändrade livsförhållanden. Enklaste exemplet är väl individen som blir kär och där relationen är stabil och leder till föräldraskap. Hur din situation förändrades eller hur omfattningen av ditt intag var vet jag inte men vårt dopaminsystem är inte oföränderligt och efter en längre tids nykterhet kan de bli mer ”normalt” även om man tyvärr löper en större risk att återfalla än den som aldrig började så att säga. Det vanligaste är dock att man behöver någon form av professionellt stöd även om det kan se olika ut.

Fråga 3: Hej Petter! Hur behandlas gravida kvinnor som är alkoholberoende och hur påverkas fostret?
Svar: Vad gäller läkemedelsbehandling för alkoholberoende under graviditet bör man göra en riskbedömning för varje individ. Det finns i nuläget inga studier av risk för fosterpåverkan hos människa för de två läkemedel Campral och Naltrexon som är rek behandling men kan man undvika är det bra enl den sk ”försiktighetsprincipen”. Det är dock viktigt att förstå att alkoholanvändning under graviditet i de mängder som ett alkoholberoende innebär ger en tydligt ökad risk för missbildningar och beteendestörningar för barnet. Vg se tex fetalt alkoholsyndrom (FAS). Således är det mycket viktigt med en fungerande psykosocial behandlingsform för den gravida kvinnan.

 Frågor till Maria:

Svar Maria 1

 

Svar Maria 2