Ny flexitforskare på FoU i Sörmland

Katarina Fouis Webb

I januari 2017 började Katarina Wetter Edman som Flexitforskare på FoUiS. Det innebär att hon kommer att jobba 25 procent med utvecklingsprojekt och utbildning kopplat till FoUiS och resten av tiden med forskning, kopplat till aktiviteterna i projektet, vid Örebro universitet.

Projektet Katarina ska arbeta med på FoU i Sörmland har till syfte att öka graden av personcentrering i offentlig verksamhet. Hon kommer att genomföra aktiviteter, inom vård i offentlig verksamhet, som undersöker hur tjänstedesign kan stötta en ökad personcentrering och även hur inblandad personal förändrar sitt agerande genom sitt deltagande. Framförallt kommer fokus att vara projekt kopplat till införandet av nya riktlinjer i utskrivningsprocessen mellan sluten- och öppenvård. Katarina kommer att ha en dubbel roll i projektet, både att driva förändringsprojekt i verksamheterna och att forska kring det som sker.

Från leksaker till vård och omsorg

Katarina är utbildad industridesigner och har jobbat på BRIO med leksaksutveckling och efter det med förpackningsutveckling ur ett användarperspektiv.

Nu är Katarina tjänstledig från sin tjänst som lektor på Konstfack. Där undervisar hon i tjänstedesign och utvecklar utbildningen för att utöver produktdesign också innefatta processer och komplexa system inom till exempel vård och offentlig sektor.

- Det är brukarperspektivet jag brinner för. Brukarna, patienterna, medarbetarna, det vill säga användarna står alltid i centrum, säger Katarina.

Läs gärna artikeln om Katarina på Riksbankens Jubileumsfonds hemsida >>Länk

Om Katarina

Katarina bor ute på landet utanför Fjugesta, en bit från Örebro. Till familjen hör maken Tomas, barnen Stina och Jacob, tre bonusbarn och ett gäng hästar och får. På fritiden sysslar Katarina gärna med ridning, odling av egna grönsaker och matlagning. 

Forskningsfrågor

De forskningsfrågor Katarina kommer att utgå från är;

  • Hur kan personcentrering förankras i tjänsteekosystemens alla nivåer genom förändring av föreställningar och praktiker?
  • Hur och varför spridning av kunskap och praktiker som syftar till förstärkt personcentrering sker eller inte sker?
  • Hur kan betydelsen av den personliga erfarenheten för lyckosam kommunikation kring personcentrering artikuleras?