Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 1 nedan är cirka två minuter)
Hur vi bemöter och kommunicerar med varje individ vi stödjer är centralt för att personen ska göras delaktig.
Förhållningssätt
De förhållnings och arbetssätt som beskrivs utgår från pedagogiskt förhållnings och arbetssätt, personcentrerat/individanpassat förhållnings- och arbetssätt.
Använd webbläsaren Chrome eller Edge vid filmer.
Varning vid länkklick
Några av filmerna på den här sidan ligger inte på en https-sida, sedan ett tag tillbaka varnar webbläsare för alla sidor som inte gör det. För att komma vidare när varningen Anslutningen är inte privat kommer upp klicka på Avancerat eller Information och sedan på Fortsätt till host.learnways.com eller webbsidan så kommer du till filmen. När du gjort det en gång kan du även öppna andra filmer på samma site, vid samma tillfälle.
Vi möter många människor
Reflektionsfrågor:
- Hur kan personerna du stödjer påverkas av sina erfarenheter, tankar, känslor?
- Varför är det viktigt att tänka på personens situation och önskemål i bemötandet?
- Hur kan det påverka den enskilde om vi är otrevliga och märkbart stressade?
Se filmen ”Bra bemötande i fokus. Vi möter många människor – varje dag.” Filmen är framtagen av Landstinget i Kalmar Län (4 min).
Ingen homogen grupp
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna.
(Ljudfil del 2 nedan är cirka 7,5 min)
Alla människor är olika och är egna individer, med olika personligheter, önskemål, värderingar och erfarenheter, oavsett om en person får stöd inom äldre-, eller funktionshinderomsorgen, eller inte. För att en stödja en person till en fungerande vardag och ett gott liv är det viktigt att försöka förstå vem individen är, dess intressen, önskemål och värderingar. Försök ta reda på vad personen själv tycker det innebär att leva ett gott och självständigt liv.
Professionellt bemötande och stöd
Att vara trevlig och respektfull är en bra grundinställning, men för att kunna erbjuda ett professionellt bemötande och stöd räcker det inte att vara trevlig, du måste skaffa dig kunskap om den enskilda individen och hur personen behöver stöd.
- Utgå ifrån vad individen vill att stödet ska fokusera på
- Gör anpassningar i omgivningen, ditt bemötande och kommunikation
- Om personen har svårt att sortera intryck - ge stöd i att strukturera vardagen och att sålla bland intryck och information
- Respektera om personen säger nej och debattera inte!
Om personen tackar nej till en insats eller att göra en aktivitet, debattera inte utan fundera i efterhand på vad nejet kan stå för. Kan det exempelvis bero på att:
- Personen inte ville?
- Dagsform?
- Hur frågan ställdes?
- Var informationen, kommunikationen eller förberedelserna otydliga?
- Något i miljön/omgivningen?
- Upplevdes det som en kravsituation?
- Har personen förtroende för dig? Behöver du jobba på att stärka relationen?
- Rådfråga gärna en kollega som känner personen väl.
Anpassa vårt bemötande
Vi behöver tänka på vad som är betydelsefullt i mötet med varje person. Personen ska vara med och bestämma om sådant som rör den själv och vara delaktig i planeringen av hur en insats olika aktiviteter ska utföras. Personalen ska skriva in hur stödet ska ges i personens genomförandeplan.
Vi behöver ha kunskap om hur personen upplever och påverkas av sina sinnesintryck så som ljus- ljud- och doftkänslighet. Vi behöver ta hänsyn till personens dagsform, energinivå och stresskänslighet. Lågaffektivt bemötande, tydliggörande av vardagen och att stödja personen att göra aktiviteter som upplevs som positiva och meningsfulla för personen kan minska risken för utmanade beteende och främja personens livskvalitet. [4]
Utmanande beteende kan innebära att en person är aggressiv, utåtagerande eller skadar sig själv. Personal och andra personer i omgivningen kan även utmanas av andra beteenden hos den enskilde. [5] Med ett personcentrerat/individanpassat förhållnings- och arbetssätt går det ofta att hitta orsaker och lösningar på utmanande beteenden. Se även webbintroduktionens avsnitt om skydds- och begränsningsåtgärder.
Rätten till kommunikation
Alla människor har rätt till kommunikation. Att förstärka det som sägs med symboler, bilder eller stödtecken kallas för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). En symbol kan exempelvis innebära att en gaffel tydliggör att det är dags för mat, medan skor tydliggör att det är dags för promenad.
Att komplettera tal med text, symboler eller bilder är bra för de flesta. Det kan ta mindre energi att förstå symboler och bilder än att bara få instruktioner genom tal eller text. Tänk dig hur det skulle vara att köra bil och snabbt förstå vägskyltar om alla skyltar skulle vara i text istället för bilder och symboler. Du kan också förställa dig att få en instruktion om en ny resväg muntligt och försöka komma ihåg alla moment under hela bilfärden. [1]
AKK är viktigt att använda när en person har en kognitiv nedsättning, svårt att uttrycka sig eller förstå verbal kommunikation. Att förstå sin omgivning och kunna göra sig förstådd är centralt för att en person ska vara delaktig.[2]
Kognitiv nedsättning innebär att en person har en begränsning i hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information. [3] En person med demens, intellektuell funktionsnedsättning eller autism har kognitiva nedsättningar.
Se filmen ”Rätten att kommunicera” (4 min) som är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala. Filmen exemplifierar med barn kring rätten till kommunikation, vilket gäller alla människor, både barn, vuxna och äldre.
Delaktighet - Tydliggörande av vardagen
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 3 nedan är ca 3 min)
De flesta människor behöver tydliggörande och minnesstöd i sin vardag, såsom almanacka, inköpslista, recept och ritningar. En del tittar på videoklipp på YouTube när de ska göra något för första gången. För att en person med kognitiv nedsättning ska vara delaktig är det ofta bra att tydliggöra vardagen, kommunikationen och för att få svar på: vad ska göras? hur? när? med vem? vad ska göras sen?
Att synliggöra tid
Personer med kognitiva nedsättningar kan ha svårt med tidkänslan och att bedöma tid, vilket kan skapa osäkerhet och frustration. Delaktighet och självständighet kan underlättas genom stöd i att bedöma tiden med till exempel en timstock, timglas eller MEMOdayplanner (kalender med lampor som släcks ned successivt). Ett annat exempel är en större klocka med bilder på dygnets olika delar eller de aktiviteter som sker under dagen. [6] En del anpassningar kan göras av personal, ibland tillsammans med den enskilde. En del anpassningar kallas hjälpmedel och kan förskrivas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utifrån personens behov.
Välj avsnitt Äldre eller Funktionshinder beroende på vilka personer du stödjer i ditt arbete.
Äldre
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 4 nedan är ca 2,5 min)
Läs den enskildes genomförandeplan för att få kunskap om vad som är viktigt i mötet med just den personen.
Reflektionsfrågor:
- Hur kan du göra när du möter en person som har svårt att uttrycka sina tankar, känslor, behov och intressen?
- Varför är det viktigt att försöka ta reda på hur varje person vill bli bemött?
- Hur kan anhöriga bidra med kunskap om personens intressen och önskemål?
Se filmen Levnadsberättelse IBIC- Östersunds kommun
Filmen är framtagen av Östersunds kommun (ca 1.30)
Webbutbildning- nollvision
Tidsåtgång: ca 30 min. Webbutbildning i att arbeta för en demensvård utan tvång - en nollvision av Svenskt Demenscentrum. Efter godkänt kunskapstest kan du ladda ned och skriva ut ditt diplom (ca30 min). >Länk till Webbutbildningen Nollvision
Funktionshinder
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 5 nedan är ca 1,5 min)
Anpassa vårt bemötande
Filmen nedan tar upp hur lågaffektivt bemötande kan minska risken för exempelvis utmanade beteende. Filmen visar personer med autism, men det är viktigt att tänka på de saker som tas upp i filmen för alla vi möter inom vård och omsorg.
Läs den enskildes genomförandeplan för att få kunskap om vad som är viktigt i mötet med just den personen.
Reflektionsfrågor:
- Hur kan den enskilde påverkas om jag är mycket stressad vid besöket?
- Hur kan en person som är doftkänslig påverkas om jag bär parfym?
- Vad innebär lågaffektivt bemötande?
>Se filmen om sinnesintryck, energi och utmanande beteende (11 min)
(Filmen är en del av E-Autism webbutbildning, av Autsim & asperger förbundet).
Att tydliggöra vardagen
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 6 nedan är cirka två minuter)
Nedanstående film visar hur vardagen kan tydliggöras och ger tips på AKK, vilket är särskilt relevant vid autism, intellektuell funktionsnedsättning [7] psykisk funktionsnedsättning [8] och för äldre med dåligt minne eller demens [9]. Filmen visar personer med autism, men det är viktigt att tänka på de saker som tas upp i filmen för alla vi möter inom vård och omsorg.
Läs den enskildes genomförandeplan för att få kunskap om vad som är viktigt i mötet med just den personen.
Reflektionsfrågor:
- Vad använder du för att tydliggöra din vardag, vad som göras och när?
- Varför är det viktigt att ta reda på hur en person kommunicerar?
- Hur kan en individ bli mer självständig och trygg med AKK?
>Se filmen Att tydliggöra vardagen (15 min)
(Filmen är en del av E-Autism webbutbildning, av Autsim & asperger förbundet).
Extramaterial
Extra äldre
Se dessa filmer om du vill veta mer om hur lågaffektivt bemötande kan minska utmanande beteende, om tydliggörande av vardagen och AKK. Förhållnings- och arbetssätt inom funktionshinder kan vara relevanta för fler målgrupper.
>Se filmen om sinnesintryck, energi och utmanande beteende (11 min)
>Se filmen Att tydliggöra vardagen (15 min)
(Filmerna är en del av E-Autism webbutbildning, av Autsim & asperger förbundet).
Extra funktionshinder
E-utbildning om personcentrerat bemötande, för dig som arbetar i Sörmland.
mejla info@fou.sormland.se för inloggning.
>Länk till e-utbildningen i personcentrerat bemötande
Film om kommunikation och anpassningar >host.learnways.com
(Filmen är en del av E-Autism webbutbildning, av Autsim & asperger förbundet).
Tips för dig som vill söka på färdiga bildstöd eller skapa egna >http://bildstod.se/
Tips på bildstöd och lättillgänglig/lätt förståelig information om Corona:
>Länk till sida med Bildstöd
>länk till sida med lättillgänglig/ information
Referenser
[1] Personlig kommunikation Marie Wallin, utvecklingsledare FoU i Sörmland.
[2] https://host.learnways.com/e-autism/modul_6/story_html5.html
[3] http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Kognition/Vad-ar-kognitiva-svarigheter-och-vad-kan-underlatta/
[4] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-12-3.pdf
[5] https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/funktionshinder/utmanande-beteende/om-utmanande-beteende/
[6] http://www.lul.se/Global/HOH/SUF_kunskapscentrum/Konferens2014/Kognitivt_stod.pdf
[7] Gustafsson, C., Lindström, A., & Löwenborg, K. (2015). Pedagogiskt förhållnings och arbetssätt i omsorg om vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning (2a uppl.). Eskilstuna: Vuxenförvaltningen Eskilstuna
[8] Lundin, L., & Mellgren, Z. (2012). Psykiska funktionshinder: Stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar . Lund: Studentlitteratur.
[9] https://moodle.demenscentrum.se/moodle/login/index.php
Senast redigerad 220822
