FOU Logotyp

Bemötande och delaktighet

Hur vi bemöter och kommunicerar med varje individ vi stödjer är centralt för att personen ska göras delaktig.

Tidsåtgång: Ca 45-50 min.

Varning vid länkklick
Några av filmerna på den här sidan ligger inte på en https-sida, sedan ett tag tillbaka varnar webbläsare för alla sidor som inte gör det. För att komma vidare när varningen Anslutningen är inte privat kommer upp klicka på Avancerat eller Information och sedan på Fortsätt till host.learnways.com eller webbsidan så kommer du till filmen. När du gjort det en gång kan du även öppna andra filmer på samma site, vid samma tillfälle.

Vi möter många människor

Reflektionsförmågor:

  • Hur kan de personer du stödjer påverkas av sina erfarenheter, tankar känslor?
  • Varför är det viktigt att tänka på personens situation i bemötandet?
  • Hur kan det påverka den enskilde om vi är otrevliga och märkbart stressade? 

Rätten till kommunikation

Som filmen nedan tar upp har alla människor rätt till kommunikation. Att förstärka det som sägs med till exempel symboler, bilder eller stödtecken kallas för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). En symbol kan vara ett konkret föremål som exempelvis att en gaffel tydliggör att det är dags att äta, medan skor kan tydliggöra att det är dags för promenad.

Att komplettera verbalt tal med AKK är fruktsamt för de flesta. Till exempel tar det ofta mindre energi att förstå symboler och bild än att enbart få instruktioner i text eller verbalt. Du kan exempelvis leka med tanken kring hur det skulle vara att köra bil och snabbt tolka vägskyltar om alla skyltar vore i text istället för i bilder och symboler.[1]

AKK är särskilt viktigt att använda när en person har en kognitiv nedsättning eller svårt att uttrycka sig eller förstå verbal kommunikation. Att personen förstår sin omgivning och kan göra sig förstådd är centralt för att personen ska vara delaktig.[2]

Kognitiv nedsättning innebär att en person har svårt för sådant som rör hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information. [3] En person med exempelvis demens, intellektuell funktionsnedsättning eller autism har kognitiva nedsättningar.

Nedan, film om kommunikation, den exemplifierar med barn, men tar upp rätten till att kommunicera, vilket gäller alla människor.

Anpassa vårt bemötande

I vårt bemötande av den enskilde behöver vi skaffa oss kunskap om vem personen är och vad just den har för behov av stöd, intressen, önskemål. Vi behöver ta i beaktning vad som är betydelsefullt att tänka på i mötet med just den individen. Personen ska vara med och bestämma om sådant som rör den själv och i planeringen av hur en insats ska utförs, vilket ska finnas beskrivet i personens genomförandeplan.

När vi möter den enskilde behöver vi ha kunskap om hur personen upplever och påverkas av sina sinnesintryck så som ljus- ljud- och doftkänslighet. Vi behöver ta hänsyn till personens dagsform, energinivå och stresskänslighet. Lågaffektivt bemötande, tydliggörande av vardagen och att stödja personen till aktiviteter som upplevs som positiva och meningsfulla för den enskilde kan till exempel minska risken för utmanade beteende och främja personens livskvalitet.[4]

Delaktighet - Tydliggörande av vardagen

De flesta människor behöver någon form av tydliggörande och minnesstöd i sin vardag, till exempel almanacka, kalender, inköpslista, recept och ritningar. Vissa tittar exempelvis på instruktioner i form av korta videoklipp på YouTube när de ska göra något för första gången. För att en person som har en kognitiv nedsättning ska kunna vara delaktig är det särskilt viktigt att tydliggöra vardagen och kommunikationen. De flesta människor vill ha svar på följande frågor i sin vardag: vad ska göras? hur? när? Vad ska göras sen?

Att synliggöra tid

Personer med kognitiva nedsättningar kan ha svårt att bedöma tid och känslan för tid. Det kan skapa osäkerhet och frustration. Delaktighet och självständighet kan underlättas med att få stöd i att bedöma tiden exempelvis genom en timstock, timglas, en kalender med tillhörande lampor som automatisk släcks ned successivt som dagen fortlöper (MEMOdayplanner). Ett annat exempel är en större klocka som har kompletterats med bilder på dygnets olika delar eller de aktiviteter som ska utföras. [5]

Välj avsnitt Äldre eller Funktionshinder beroende på vilka personer du stödjer i ditt arbete.

Äldre

Tänk på att läsa den enskildes genomförandeplan kring vad som är viktigt att tänka på
i mötet med just den personen och hur stödet ska utföras.

Reflektionsfrågor:

  • Hur kan man göra när en person inte kan uttrycka sina tankar, behov och känslor?
  • Varför är det viktigt att försöka ta reda på hur varje person vill bli bemött?
  • Hur kan anhöriga bidra med kunskap om hur personen vill bli bemött?

Levnadsberättelse IBIC- Östersunds kommun

Webbutbildning- nollvision

Tidsåtgång: ca 30 min.  Webbutbildning kring hur man kan arbeta för en demensvård utan tvång -en nollvision.  Innehåller kortfilmer och praktiska övningar. Efter godkänt kunskapstest kan man ladda ned och skriva ut sitt diplom. Tid ca 30 min. >Länk till Webbutbildningen Nollvision

Funktionshinder

Anpassa vårt bemötande

Filmen tar upp hur lågaffektivt bemötande kan minska risken för exempelvis utmanade beteende. Filmen visar personer med autism, men det är viktigt att tänka på de saker som tas upp i filmen för alla vi möter inom vård och omsorg.

Tänk på att läsa den enskildes genomförandeplan för att se vad som är viktigt att tänka på
i mötet med just den personen.

Reflektionsfrågor:

  • Hur kan den enskilde påverkas om jag är mycket stressad vid besöket?
  • Hur kan en person som är doftkänslig påverkas om jag bär parfym?
  • Vad innebär lågaffektivt bemötande?

>Se filmen om sinnesintryck, energi och utmanande beteende (11 min)

Att tydliggöra vardagen

Nedanstående film visar hur vardagen kan tydliggöras och ger tips på AKK. Filmen visar personer med autism, men är bra att se för alla som arbetar inom vård och omsorg. Att tydliggöra vardagen och kommunikationen är särskilt relevant vid exempelvis autism, intellektuell funktionsnedsättning [6] psykisk funktionsnedsättning [7] och för äldre med dåligt minne eller demens [8].

Tänk på att läsa den enskildes genomförandeplan kring hur vardagen tydliggörs
för just den personen. 

Reflektionsfrågor:

  • Vad använder du dig av för att tydliggöra din egen vardag till exempel för att minnas?
  • Hur kan den enskilde tryggas och bli mer självständig med AKK?
  • Varför är det viktigt att ta reda på hur en person kommunicerar om den har svårt att uttrycka sig med ord?

>Se filmen Att tydliggöra vardagen (15 min)


Extramaterial

Extra äldre

Om du vill lära dig mer om hur lågaffektivt bemötande kan minska utmanande beteende. Eller om du vill veta mer om tydliggörande av vardagen och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), kan du se dessa filmer som även ligger under avsnitt ”Funktionshinder” längre ner på sidan. De förhållnings- och arbetssätt som används inom funktionshinder kan vara relevanta för fler målgrupper inom vård och omsorg. 

>Se filmen om sinnesintryck, energi och utmanande beteende (11 min)
>Se filmen Att tydliggöra vardagen (15 min)

_____________________________

Extra funktionshinder

Film om kommunikation och anpassningar >host.learnways.com

Tips för dig som vill söka på befintliga bildstod eller skapa egna >http://bildstod.se/

Tips på bildstöd och lättillgänglig/lätt förståelig information om Corona:

>Länk till sida med Bildstöd

>länk till sida med lättillgänglig/ information


Referenser

[1] Personlig kommunikation Marie Wallin, utvecklingsledare FoU i Sörmland.

[2] https://host.learnways.com/e-autism/modul_6/story_html5.html

[3] http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Kognition/Vad-ar-kognitiva-svarigheter-och-vad-kan-underlatta/

[4] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-12-3.pdf

[5] http://www.lul.se/Global/HOH/SUF_kunskapscentrum/Konferens2014/Kognitivt_stod.pdf

[6] Gustafsson, C., Lindström, A., & Löwenborg, K. (2015). Pedagogiskt förhållnings och arbetssätt i omsorg om vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning (2a uppl.). Eskilstuna: Vuxenförvaltningen Eskilstuna

[7] Lundin, L., & Mellgren, Z. (2012).  Psykiska funktionshinder: Stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar . Lund: Studentlitteratur.

[8] https://moodle.demenscentrum.se/moodle/login/index.php