FOU Logotyp

Vad gör vi? - en tidslinje

Ta fram målbild

Under våren 2021 arbetade processledarna för utvecklingsarbetet tillsammans med styrgruppen för att ta fram en gemensam målbild för det fortsatta arbetet.

Beslut av målbild

Målbilden beslutades i NSV den 28 maj 2021. Under hösten 2021 och vintern 2022 kommer målbilden ha varit ute för beslut i länets samtliga kommuner.

Ta fram projektplan

Efter att målbilden arbetats fram skrevs en projektplan för utvecklingsarbetet.

Förankra arbetet

För att utvecklingsarbetet ska prioriteras och ges förutsättningar framåt skedde under 2021 ett förankringsarbete dels genom de beslut om målbild som togs, dels genom möten med olika grupperingar från både Region och kommuner.

Under hösten 2021 hölls ett antal workshopar dels med politiker och tjänstemän från Region Sörmland och alla länets nio kommuner, dels med beredningsgrupp barn och arbetsgrupper barn. Under workshoparna förankrades arbetet och samsyn skapades.

Identifiera och definiera viktiga begrepp

Under workshoparna arbetade vi bland annat med begrepp som kommer att vara viktiga i arbetet framöver. Begrepp som samverkan, tidiga insatser, främjande arbete och helhet identifierades och diskuterades.

Nästa steg

I december 2021 tog styrgruppen för Tillsammans för barnens bästa i Sörmland beslut om att processledarna ska se vidare på Skottlandsmodellen samt Familjecentral 0–18 år. Detta beslut togs utifrån den samlade bilden av behov, önskemål från politiker, tjänstepersoner och professioner samt målbild.

Kartläggningar

Processledarna för arbetet har under våren 2022 kartlagt tre identifierade samverkansformer som redan existerar i Sörmland. Dessa tre är Familjecentraler, Ungdomsmottagningar samt Barnahus.

>Samverkan i Sörmland Kartläggning av tre pågående samverkansmodeller för barn och unga i Sörmland (PDF)

Ta reda på behov - tjänstedesign

Processledarna arbetar under 2022 med att ta reda på behoven hos barn, unga, vårdnadshavare och professioner. Metoden tjänstedesign används i detta arbete, som görs för att vi ska gå rätt väg. Till exempel behöver vi ta reda på vilka glapp de berörda upplever och vad vi kan göra för att överbrygga glappet när samverkansmodellen tas fram.