Nyheter 2019

FoU i Sörmlands (FoUiS) uppdrag är att stödja utveckling av en evidensbaserad praktik i länet med syfte att erbjuda patienter, brukare och anhöriga insatser som bygger på bästa tillgängliga kunskap. Vi arbetar med forskning och utveckling inom socialtjänstens område och angränsande delar inom hälso- och sjukvården i Sörmland. Vår uppgift är att bidra till kunskapsutveckling, delaktighet samt att stimulera samverkan kring forskning, utveckling och innovation. FoUiS är en länsgemensam resurs för alla kommunerna och landstinget i Sörmland.

En forskningsledare

Tillsvidareanställning 50–100%. Tillträde enligt överenskommelse.

Annons forskningsledare (pdf)

Tjänsterna är lokaliserade till Eskilstuna med regionalt uppdrag. Tillträde snarast.

Mer information: se mer information för respektive tjänst

Ansökan:Ansök via länken

Studiecirkeln kommer att handla om utmanande beteende och tre verksamheter från Eskilstuna kommun och en verksamhet från Strängnäs kommun kommer att delta. Under 2020 kommer 12 träffar att genomföras och en utvärdering av studiecirkeln kommer att genomföras av FoU i Sörmland.

Idag den 13 juni, möttes representanter från FoUiS och Eskilstuna kommun för att tillsammans ta fram ett studiecirkelmaterial. Material tas fram utifrån ett befintligt material från Malmö stad som nu anpassas och görs om för att fungera i Eskilstuna och Strängnäs.

22:a maj arrangerade FoUiS en inspirationsdag om systematisk uppföljning. Deltagarna var utvecklare och chefer från kommuner och regionen. Syftet med dagen var att inspirera till systematisk uppföljning och sprida nationella stödmaterial. De nationella lärdomarna kring implementering betonar att arbetet med systematisk uppföljning på individnivå måste vara förankrat i organisationen.

Deltagarna har ställt sig i ordning utifrån erfarenhet av systematisk uppföljning

FoUiS förhoppning var också att dagen skulle motivera deltagarna att gå kommande kurs om systematisk uppföljning på individnivå, och att även göra det i så god tid att deras organisation hinner förbereda sig.  

Dagen inleddes med en presentation av ett tillgängligt nationellt stödmaterial som kommunerna kan använda i sitt förankringsarbete.

Anita Segring och Lina Larsson

Därefter presenterade Anna Ekholm ett länsgemensamt exempel på systematisk uppföljning på individnivå, nattfastemätningen.

Anna Ekholm

Nattfastemätningen. >Annas presentation (pdf)

Thotte Fuchs, Oxelösund

Efter lunch presenterade två kommuner goda exempel från länet, Drivhuset i Oxelösund presenterade en sammanställning av individmaterial från flera huvudmän som möjliggör gemensam planering ...

 Anne Johansson och Linda Qvarnström, Katrineholm 

... och Öppenvården i Katrineholm presenterade sin systematiska uppföljning av relationsvåldsteamets arbete. >Katrineholms presentation (pdf)

Marie Price, kanslichef på Kolada

En ytterligare poäng med dagen var att påminna deltagarna om att använda databasen KOLADA i sitt planeringsarbete. Därför ägnades eftermiddagen åt Marie Price presentation av Kolada och sedan eget arbete i databasen. 

>Så här såg inbjudan ut(pdf)

Lyssna gärna på avsnitt 18 av FoU-podden, som handlar om systematisk uppföljning och inspirationsdagen. Du hittar det där poddar finns och på >FoU-podden-sidan

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) i Sörmland satte som mål för 2018 att 75 procent av barn och unga som placeras ska ha blivit hälsoundersökta. Utifrån uppsatt mål fick FoU i Sörmland (FoUiS) i uppdrag att genomföra en kartläggning för att följa upp hur många av de barn och unga som placeras för vård utanför det egna hemmet som genomgår en hälsoundersökning i anslutning till placeringen. Kartläggningen genomfördes i länets samtliga kommuner per halvår, det vill säga vid två tillfällen (augusti 2018 och januari 2019).

Översiktsrapport 2019:2 Kartläggning Hälsoundersökningar av barn och unga

Sedan den 1 januari 2010 finns en bestämmelse om att kommun och landsting är skyldiga att erbjuda en samordnad individuell plan (SIP) när en person har behov av vård och stöd från flera olika utförare och när vården/stödet behöver samordnas (enligt 2 kap. 7 § SoL och 16 kap. 4 § HSL). I Sörmland finns en struktur för samverkan mellan kommunernas socialtjänst och regionens hälso‐ och sjukvård, där överenskommelser om rutiner och arbetssätt upprättas.

FoU i Sörmland (FoUiS) har varit involverad i några av de aktiviteter som syftat till att göra verklighet av bestämmelser och överenskommelser kring SIP i Sörmland. Denna utvärderingsrapport sammanfattar det utvecklingsarbete kring SIP som FoUiS medverkat i mellan åren 2014–2017.

Syftet är att utvärderingen ska vara ett underlag till fortsatta prioriteringar och planering av utvecklingsarbete kring SIP i Sörmland. Utvärderingen baseras på erfarenheter som gjorts under åren då utvecklingsarbetet inom FoUiS pågått samt material som samlats in vid olika tillfällen till exempel frågeformulär som deltagare i kurser svarat på, statistik från kursdeltagande, intervjuer osv. Resultatet sammanfattas under tre huvudrubriker:

1. Sörmlands SIP‐resultat
2. SIP‐kurser
3. SIP‐arbetet i länet

Utvärderingsrapport 2019:2 SIP i Sörmland

Den 20-21 mars anordnade Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)en nationell nätverksträff för anhörigkonsulenter. Syftet var att diskutera hur vi kan utveckla stödet till barn som anhöriga. Anhörigkonsulenter och familjebehandlare från Sörmlands kommuner deltog tillsammans med representanter från övriga Sverige.

Marie Wallin, utvecklingsledare på FoUiS berättade om utvecklingen av en länsgemensam strategi för barn som anhöriga, som Sörmland i höst ska påbörja arbetet med.  Strategin ska tas fram genom metoden blandade lärande nätverk, där ungdomar som är anhöriga kommer träffas med representanter från Sörmlands kommuner och regionen, för att tillsammans utveckla en strategi.

Uppdraget kommer från Nämnden för Samverkan kring socialtjänst och vård och är en fortsättning på utvecklandet av anhörigstrategin för vuxna.

Under våren pågår rekrytering till rådet barn som anhörig samt till de lärande blandande nätverken. Nka kommer att stödja utvecklingsarbetet.

Carina Forsman Björkman har varit chef på FoU i Sörmland sedan 2005. Då var det två anställda och namnet var FoU Äldre i Sörmland. Under Carinas tid som chef har verksamheten vuxit både vad det gäller arbetsområden och personalantal. Från att bara ha arbetat med äldrefrågor har verksamheten utökats till att omfatta hela socialtjänstens område och närliggande hälso- och sjukvård. De två anställda har blivit fler och vi har periodvis varit 20 stycken. I dagsläget är vi 16 anställda, med befattningarna chef, utvecklingsledare, forskningsledare, statistiker, kommunikatör och administratör.

Nu närmar sig dock slutet på en era då Carina går i pension och får lämna över det hon byggt upp till vår nya chef, Marina Arkkukangas, som tillträder den 1 april i år.

Marina jobbar för närvarande som forskningsledare och är disputerad i ämnet vårdvetenskap på Mälardalens högskola. I grunden är Marina leg. sjukgymnast och hittills arbetat mycket med äldre och fallprevention. Som chef på FoU i Sörmland vill Marina fortsätta att utveckla verksamheten och arbeta för att förverkliga visionen "att länets välfärdaktörer erbjuder välfärdstjänster baserat på bästa tillgängliga kunskap." Det betyder bland annat att satsa mer på området barn och unga och systematisk uppföljning. Andra viktiga områden att prioritera är digitalisering och välfärdsteknik, brukarmedverkan och evidensbaserad praktik.

Konferensen #upptäckvåldet riktade sig främst till personal inom socialtjänsten och närliggande verksamheter. Syftet var att sprida information om de metodstöd som finns, och diskutera hur samhällets olika aktörer kan bli bättre på att upptäcka våld och sexuella övergrepp hos utsatta grupper och hur bemötandet av våldsutsatta kan bli bra och jämlikt – oavsett livssituation.

Dokumentationen från konferensen består av en textad film som sammanfattar dagen. Seminarierna ingår inte i dokumentationen. Kontakta Socialstyrelsen för mer information. >Länk till filmen

Anna tar över efter Hans Eriksson, som efter många år på FoUiS går i pension. Anna kommer bland annat att fungera som statistikstöd inom FoU i Sörmlands olika uppdrag och projekt. Det innebär exempelvis att hjälpa till med enkätkonstruktion, sammanställningar och statistiska analyser.

Vem är Anna?

Anna bor med sin familj i Nyköping, där hon också kommer att tillbringa en del av sin arbetstid på FoU i Sörmland. Anna har utbildat sig till statistiker vid Linköpings universitet och har en fil.mag. i statistik. Under de senaste 20 åren har hon arbetat på landstinget. Där har hon jobbat inom olika enheter. FoU-centrum, Strategiska hälso- och sjukvårdsstaben och nu senast på Enheten för hållbar utveckling.

Folkhälsa och samhällsmedicin har varit en röd tråd genom alla år på de olika arbetsplatserna.

Anna kommer att jobba halvtid på FoU i Sörmland och andra halvan av arbetsveckan med uppföljning och analys på Region Sörmlands Ekonomistab.

Forskningsprojektet startade 1 januari 2019 och sker i samverkan mellan samhällskontraktet, MKHV och FoU i Sörmland. Habiliteringen Region Sörmland, Habiliteringen Region Västmanland samt hjälpmedelscentrum/centralen i respektive regioner är också med i samarbetet.

Övergripande syfte

Det övergripande syftet med projektet är undersöka om multifokal transkutan elektrisk stimulering (MTES) har effekt på spasticitet och felaktig muskelspänning hos barn med cerebral pares, och om det kan rekommenderas i rutinsjukvården inom habiliteringen i Västmanland och Sörmland.

Genomförande

Interventionen genomförs med hjälp av en dräkt, elektrodressen, som med elektrisk stimulering ska normalisera den obalans som finns i muskulaturen hos personer med cerebral pares. Forskningsprojektet kommer att pågå mellan januari 2019 och mars 2020 och genomförs på Habiliteringen Region Västmanland och Habiliteringen Region Sörmland.

Utvärdering

Parallellt med projektet planeras även utvecklingen av en modell/struktur/process för att utvärdera nya hjälpmedel, där elektrodressen utgör ett exempel.

Elektrodressen planeras att utvärderas genom singel case studier med ABAB design, av forskare Marina Arkkukangas, PhD, FoU i Sörmland och adjungerad professor Eva Denison, Mälardalens Högskola.

Studierna utmynnade i en livskvalitetsmodell, UQoL, som beskrivs i Artikel 1. Modellen har validerats vilket beskrivs i Artikel 2.

Artikel 1

Õie Umb-Carlsson & Helena Lindstedt (2011). The prerequisites for QoL of people with intellectual disabilities, Scandinavian Journal of Disability Research, 13:4, 241-253, DOI: 10.1080/15017419.2010.490729

Du hittar hela artikel 1 här: https://www.sjdr.se/articles/10.1080/15017419.2010.490729/

Artikel 2

Õie Umb Carlsson & Päivi Adolfsson (2018). Quality of Life is to Experience Adult Social Status, Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities 15:4, 272-283. Doi: 10.1111/jppi.12282

Abstrakt Artikel 2

Quality of life (QoL) has become an important outcome in evaluations of services and support for people with intellectual disabilities (ID). Many people with ID request more say and want to be involved in the development of services and support provision.

The original Uppsala QoL (UQoL) model consists of a general essence and hierarchically ordered themes and describes QoL from the perspective of people with ID through individual interviews. The aim of the present study is to examine the UQoL regarding its inherent component parts and to explore the interrelationship between them. The study contributes to the understanding of the concept of QoL from the perspective of people with ID. Focus group interviews were conducted with people with mild and moderate ID.

Results
The results indicate that QoL is to experience well‐being. The key component of QoL is to experience adult social status. which is determined by whether the individual experiences having control of their life, experiences a sense of personal safety and feels social belonging. In concordance with the original model, the UQoL2 is mainly made up of components equivalent to those frequently reported in the QoL literature. Nevertheless, some differences require attention. The primary component, adult social status, has not previously been highlighted in the QoL literature.

The point of departure in the UQoL model is the users´ perspective rather than the user perspective as perceived by professionals or researchers. The UQoL is not primarily linked to the quality of service provision, but to peoples' daily life. A revised version of the original UQoL is suggested. Unlike the original model, other than the fact which that adult social status is superior, the components are not hierarchically organized, rather the interrelation between them is emphasized.

Vill du veta mer?

Kointakta Õie Umb Carlsson om du vill ha mer information
e-post: oie.umb@fou.sormland.se, 
mobil: 0768 17 17 75