För att stödja vår egen forskning och ge vägledning till doktorander, forskare och medarbetare i kommunerna och regionen samlar vi här de aktörer och dokument som är centrala inom etikprövning, personuppgiftshantering och forskningsintegritet.
Överklagandenämnden för etikprövning (ÖNEP) är den instans som ytterst tolkar etikprövningslagen och avgör vad som räknas som forskning ur ett rättsligt perspektiv. Deras praxis är vägledande när vi behöver avgöra om ett projekt ska etikprövas.
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) ansvarar för tillsyn enligt GDPR och ger vägledning kring behandling av personuppgifter. IMY:s råd är centrala för projekt där känsliga eller identifierbara uppgifter hanteras.
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning utreder misstankar om oredlighet, såsom fabricering, förfalskning och plagiering. Deras beslut bidrar till att tydliggöra vad som bryter mot god forskningssed i Sverige.
Helsingforsdeklarationen (uppdaterad 2024) är ett internationellt ramverk som anger etiska principer för forskning som involverar människor, och betonar bland annat informerat samtycke, risk–nytta‑bedömning och krav på oberoende etisk granskning.
The European Code of Conduct for Research Integrity (2023) beskriver europeiska riktlinjer för god forskningssed och forskningsintegritet. Den anger de principer som forskningen ska vila på och används brett inom europeisk akademi och FoU‑miljöer.
God forskningssed (Vetenskapsrådet) är det viktigaste nationella dokumentet om ansvarsfull forskning i Sverige. Det ger praktisk vägledning om forskningsplanering, datahantering, publicering, ansvarsfrågor och hantering av intressekonflikter. Dokumentet används som norm när god forskningssed prövas i svenska forskningsmiljöer och kompletterar ALLEA:s europeiska kod.
En kärna i ALLEA‑koden och en grundsten för god forskningssed är de fyra principerna för forskningsintegritet:
Tillsammans ger dessa aktörer och dokument en komplett vägledning för hur forskning ska bedrivas ansvarsfullt.