FOU Logotyp

Implementering av egenmonitorering som arbetssätt hos multisjuka äldre personer: region och kommun i samverkan

En äldre kvinna mäter sitt blodtryck hemma

Introduktion: Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. En utmaning är den demografiska utvecklingen som med all sannolikhet kommer att leda till ett framtida ökat vårdbehov. I dagsläget lever cirka 60 procent av alla över 85 år med två eller fler kroniska sjukdomar. Därför finns ett stort behov att hitta nya, säkra och effektiva sätt att jobba med hälsa och sjukdom i framtiden.

Som en del av omställningen till Nära vård påbörjades 2020 ett projekt i Sörmland kring egenmonitorering som arbetssätt. Kunskapen om arbetssättet digital monitorering av olika hälsoparametrar (såsom blodtryck, aktivitet, vikt och syremättnad) är fortfarande bristfällig, speciellt när både region och kommun är involverade. Denna första delstudie syftar till att beskriva implementeringen[1] av egenmonitorering med specifikt fokus på personalens perspektiv och att identifiera Främjande faktorer och hinder som en del av en långsiktigt strategisk plan.

Metod: Kvalitativ intervjudata analyserades[2] för att beskriva främjande faktorer och hinder för implementeringen av egenmonitorering. Deltagarna vid intervjuerna var från ett multiprofessionellt nära vårdteam. Totalt deltog 14 personer, åtta undersköterskor, tre sjuksköterskor, en sjukgymnast, en arbetsterapeut och en allmänläkare i sammanlagt fem intervjuer. Personer viktiga för implementeringen identifierades[3] genom hela processen.

Resultat: Fyra kategorier av faktorer identifierades i analysen:

  1. tidigare erfarenhet av digital teknik,
  2. behov av förberedelser inför implementering,
  3. uppfattningar om att använda monitorering i praktiken ur patientens perspektiv
  4. samt relevansen och skäl till att tillämpa monitorering utifrån teamets perspektiv.

Identifieringen av personer viktiga för implementeringen och behovet av att planera noggrant när man föreslår att egenmonitorering ska vara praxis är båda avgörande. En vinst med införandet uppgavs vara att mer tid blir över åt dem som behöver det mest. Det fanns dock en viss oro för en ökad ensamhet, något som behöver uppmärksammas i det fortsatta arbetet.

Sammanfattning: Den här studien belyser vikten av att involvera, engagera och stödja vårdpersonal innan implementering sker i hälso- och sjukvården. Vårdpersonalens attityder kan vara en viktig faktor för acceptansen och effektiviteten av användningen av egenmonitorering i praktiken. För att få gemensam förståelse bör implementering av ny teknik i vården involvera vårdpersonal i ett tidigt skede. Avgörande faktorer för en lyckad implementering är att planera noggrant och att identifiera personer som är viktiga för implementeringen genom hela processen.

>Läs hela artikeln på www.dovepress.com: Implementation of Telemonitoring in Health Care: Facilitators and Barriers for Using eHealth for Older Adults with Chronic Conditions

___________________________________________________

[1] behovsinventering, införande, användning och vidmakthållande

[2] Intervjudatan analyserades med hjälp av en manifest induktiv kvalitativ innehållsanalys

[3] Identifiering av intressenter genom hela processen genomfördes genom fältanteckningar och sammanställdes deskriptivt.