FOU Logotyp

Artiklar

Högintensiv träning och fallteknik – en effektiv kombination och förebyggande insats

220616

Träning är alltid viktig, men framförallt när vår kropp åldras. Ett nytt sätt att träna för att minska risk för fall och fallskada är träning av både fysisk funktion och olika falltekniker.

Träning är viktig genom hela livet, men framför allt när vi åldras. Anledningen är att vår kropp successivt försämras, ett naturligt förlopp som innebär att vi både blir svagare och ostadigare.

Socialstyrelsen lyfter i sin senaste rapport att fysisk aktivitet och träning är en kostnadseffektiv åtgärd i det fallförebyggande arbetet, som bör påbörjas så tidigt som möjligt.

Ett nytt sätt att träna för att minska risk för fall och fallskada är träning som syftar till att både öka fysisk funktion och att lära sig olika falltekniker. Det finns i dagsläget brist på studier som har undersökt denna kombination. För att undersöka kombinationen av fysisk träning och fallteknik har i en ny studie av detta upplägg använts och studerats bland personer över 65 år.

Resultatet av studien där 200 personer inkluderades visar att styrka och balans effektivt kan tränas upp genom ett högintensivt multikomponent gruppträningsprogram som genomförs en gång i veckan, i 12 veckor. Utöver det kan fallteknik läras in även på kortare tid, 6–9 veckor, och dessa färdigheter består över tid när uppföljning görs 20 månader senare.

Kombinationen av högintensiv träning och att samtidigt lära sig falltekniker föreslås vara en effektiv kombination, som även är tidseffektiv. Denna studie lyfter vikten av att satsa på högintensiva, multikomponenta gruppträningsprogram i det förebyggande arbetet.  Studien visar att träning av dessa funktioner och färdigheter bidrar till att minska risk för fall och fallskador, men fortsatta studier behövs i framtiden.

Läs mer om forskningen och Judo4Balance programmet som studerats av forskare från Högskolan Dalarna och FoU i Sörmland:  >Länk till hela artikeln


Evidensbaserat arbete kring hjälpmedel med lågt kunskapsläge – Ett exempel från habiliteringsverksamheterna i Sörmland och Västmanland

220502

Den snabba utvecklingen av hjälpmedel innebär en stor utmaning för hjälpmedelsförskrivare, eftersom kunskapen om många nya hjälpmedel är begränsad.

Patientsäkerhetslagen (2010:659) 6 kap. 1§ säger att ”Hälso- och sjukvårdspersonal ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet”, vilket ställer höga krav på förskrivare med tanke på det i många fall bristfälliga kunskapsläget.

Ett exempel på hjälpmedel med begränsat kunskapsläge är Electodress Mollii® (idag: Exopulse Mollii Suit), ett hjälpmedel som utgår från principen att minska spasticitet med hjälp av elektrisk stimulering. Dräkten används huvudsakligen i hemmet antingen som ett alternativ till, eller som kompletterande behandling till fysioterapi och medicinsk behandling.

För att stödja habiliteringsverksamheterna i Sörmland och Västmanland i utvärderingen av Mollii-dräkten startade ett projekt 2019. Syftet var att undersöka vilka möjliga effekter dräkten kan ge på individnivå. Målgruppen var barn med cerebral pares (CP).

Metoden som användes var Singel Case studier. Genom att genomföra Singel Case studier ges möjligheten att studera förändring för varje unik individ, vilket klargör de förutsättningar som råder när en intervention fungerar för just den individen. En fördel med den här typen av studier är skapandet av en gemensam kunskapsbildning där forskning och praktik möts och blir en naturlig del i det evidensbaserade arbetet ute i verksamheten.

Sammanfattningsvis indikerade resultaten från studierna att dräkten hade liten eller ingen effekt på det primära utfallsmåttet, som var spasticitet, i någon av de sju studierna som granskades. Vidare rekommenderas att möjlig effekt på motorisk funktion behöver utvärderas mer med tanke på potentiell dos- respons och att även följa behandlingen över en längre tid än vad som gjordes i denna studie.

Länk till artikel: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23311916.2022.2064587

 


Satsa på evidensbaserat arbete inom fallprevention

211209

Varje år faller och skadar sig var tredje person över 65 år och varannan över 80 år. Tidigare forskning visar att det finns ett behov av att arbeta mer evidensbaserat inom fallprevention och i denna artikel lyfts det behovet ytterligare.

Fysioterapi spelar en viktig roll i det fallförebyggande arbetet och är ett vetenskaps- och evidensbaserat yrke under ständig utveckling. Att använda digitala verktyg i det fallförebyggande arbetet är av stort intresse, men fysioterapeuters uppfattning om digitala arbetssätt är ett sparsamt undersökt ämne.

Därför har forskare från FoU i Sörmland och Region Västmanland undersökt fysioterapeuters erfarenheter av ett fallförebyggande träningsprogram, som används i deras dagliga arbete, och deras tankar kring användningen av digitalt stöd i detta sammanhang. För att fånga dessa erfarenheter hölls två gruppintervjuer med sju fysioterapeuter i åldern 26–48 år.

Två huvudkategorier identifierades;

  1. Vikten av evidensbaserad fallförebyggande träning
  2. Övergång till digital fallförebyggande träning

Resultatet från gruppintervjuerna visade på tids- och resursrelaterade begränsningar som både påverkar det evidensbaserat arbetet och möjligheten att följa fallförebyggande träningsprogram. Ett behov av utbildning inom fallprevention, med fokus på evidensbaserade träningsupplägg, uttrycktes. Mer stöd från ledningen var ett krav för att prioritera och skapa förutsättningar för att arbeta evidensbaserat med fallprevention.

Det finns ett behov av att fallförebyggande träning bedrivs evidensbaserat och prioriterat inom fysioterapi. Erfarenheterna från denna studie ger insikter i svårigheten att följa fallförebyggande träningsprogram och lyfter fram ett behov av en övergång till att arbeta mer digitalt inom fysioterapi och fallprevention, i framtiden.

>Länk till artikeln