För närvarande finns ingen rekommendation om användning av teknik inom fallprevention eftersom det saknas evidens inom området.
I dagsläget stöder inte forskningen användningen av bärbara sensorer för att förebygga fall (bedömning, prediktion och/eller förebyggande av fall). Emellertid tyder framväxande evidens på att när bärbara sensorer integreras i träningsprogram för att förebygga fall kan de öka deltagandet i dessa träningsprogram.
Ett svagt stöd finns för användning av telehälsa och/eller smarta hemsystem. De kan spela en stor roll i kombination med träningsprogram i det fallförebyggande arbetet. Passiva inomhussensorer och Vision-sensors kan också vara verktyg för att identifiera och eliminera potentiella riskfaktorer.
Forskning som stödjer användningen av bärbara sensorer för detektering och förebyggande av fall finns för närvarande enbart inom forskningsmiljöer, detta har ännu inte överförts till praktiken. Gång- och balansbedömning genom sensorer har visat potential som biomarkörer för att bedöma fallrisk.
Studier indikerar att teknologi, som accelerometri, potentiellt kan vara värdefull för att komplettera traditionella kliniska bedömningar, såsom att förbättra balansbedömningar.
Det finns ett behov av större studier som utforskar integration av teknologi för att förbättra fallriskbedömningar. En målsättning bör vara att etablera en konsensus om att identifiera objektiva biomarkörer för fallrisk genom gång- och balansbedömningar.