Sjukdomshistoria – Åtgärder

Det finns starkt stöd för att genomföra åtgärder inom områdena kardiovaskulära sjukdomar och Parkinsons sjukdom.

Nedan hittar du även praktiska tips för åtgärder för Osteoporos uppdelade efter boendeform sjukhus, särskilt boende eller eget boende.

Åtgärd Kardiovaskulära sjukdomar

Vi rekommenderar att hypotoni bör inkluderas som en del av multidomänintervention hos personer som har fallit.
Uppmärksamma synkope/svimning som inte sällan är kopplat till hypotoni. Vi rekommenderar att interventioner för kardiovaskulära störningar som identifierats under bedömning av fallrisk bör vara desamma som för liknande tillstånd förknippas med synkope, utöver andra interventioner baserade på den multifaktoriella fallriskbedömningen.

Personer med Parkinsons sjukdom bör erbjudas multidomäna interventioner, baserade på en specifik bedömning och identifierade fallriskfaktorer.

Personer med Parkinsons sjukdom i ett tidigt till mellanstadium och med mild eller ingen kognitiv nedsättning bör erbjudas individualiserade träningsprogram inklusive balans- och motståndsträning.
Erbjud när det är lämpligt personer med avancerad Parkinsons sjukdom träningsprogram med fokus på balans och styrka, som övervakas av en fysioterapeut eller annan lämpligt kvalificerad personal.

Generella praktiska tips på åtgärder inom området osteoporos. se Kliniskt kunskapsstöd Osteoporos

Behandling av annan sjukdom – optimering, bland annat för att undvika hög dos av kortison
Patientutbildning – osteoporosskola utifrån behov
Förebyggande åtgärder – fallprevention via fysioterapeut eller arbetsterapeut vid behov
Levnadsvanor – stöd till förändring via fysioterapeut, dietist eller sjuksköterska vid behov
Läkemedelsbehandling – ställningstagande till insättning utifrån utredningsresultat och individens förutsättningar

Att stärka och skydda ben minskar skador från fall.
Hänvisa personer med en historia av återkommande fall och personer som lider av lågenergifrakturer till benmineraldensitetstestning (DXA eller bentäthetsmätning) för att identifiera eventuell osteoporos.
Upprätta en plan för att säkerställa vägar för intervention och hantering av benhälsa hos äldre personer som har ådragit sig en lågenergifraktur.
Kommunicera eventuella rekommendationer till ansvarig läkare.

Förskriv behandling (om det inte är kontraindicerat) för personer med diagnosen osteoporos eller en historia av lågtrauma-frakturer.

Att stärka och skydda ben kommer att minska skador från fall.
Upprätta en plan för att öka graden av osteoporosbehandling hos personer som har fått en minimal traumafraktur.
Hänvisa personer med en historia av återkommande fall och personer som lider av minimalt trauma-frakturer till en benhälsokontroll. Utveckla strategier för att skydda ben, optimera funktion, minimera lång tid på golvet efter fall och se över säkerhet i hemmet, samt överväg vid behov D-vitamintillskott.
Vid osteoporosbehandlingar, förskriv vid behov D-vitamin och kalcium.

Förskriv benskyddande behandlingar, om det inte är kontraindicerat, för personer med diagnosen osteoporos eller en historia av lågtrauma-frakturer.

Att stärka och skydda ben kommer att minska skador från fall.
Överväg att hänvisa personer med en historia av återkommande fall och personer som lidit minimala traumafrakturer för en benhälsokontroll. Utveckla strategier för att skydda ben, optimera funktionen, minimera tid liggandes på golvet efter ett fall och förbättra säkerhet i hemmet samt överväg vid behov D-vitamintillskott.
Vid osteoporosbehandlingar för en äldre person, samförskriv vid behov D-vitamin med kalcium