Nu är den första artikeln om doktorandprojektet Nära vård i Sörmland publicerad. Artikeln redovisar den första av tre planerade delstudier och handlar om hur arbetet med utvecklingen av en gemensam målbild har sett ut i Sörmland.
Syftet var att få en djupare förståelse för utvecklingen av en gemensam vision av nära vård, dess hinder och möjligheter, i Region Sörmland, baserat på nationell hälso- och sjukvård och socialtjänstreformen.
Sju semistrukturerade intervjuer hölls med tretton intressenter. Dokumentation från processen användes för att förstärka tolkningen av resultaten. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes.
Intressenterna beskrev att nära vård innebär personcentrering, samverkan och resursdelning, men upplevde begreppet för abstrakt. Deltagandet i utvecklingen av målbilden varierade, med erfarenheter av ”extern press” och ”låg beredskap för organisationsförändring”. Synpunkterna på regionala visioners relevans och användbarhet varierade. Deltagare belyste flera möjligheter för Nära vård-visionen, som exempelvis ”ett viktigt steg för implementering”, ”harmoniserar med andra målbilder för hälso- och sjukvården” och ”skapar ett kommunövergripande och kommunalt nätverk”. De noterade också hinder som ”symbolisk alienation”, ”kognitiv komplexitet”, ”kortsiktig ekonomisk verklighet” och ”osäkerhet kring implementering”.
Möjligheter och hinder för målbilden för Nära vård kan innebära att det behövs komplexa vårdreformer som kräver samverkan från intressenterna.
Om vårdintressenterna förstår Nära vård kan de samarbeta effektivare kring invånarens behov.
Forskning om gemensamma intressen har i huvudsak fokuserats på nationell eller internationell politisk nivå och enskilda sjukhus, professionella eller patienter. Den här studien ger en inblick i regional och kommunal samverkan som drivs av en gemensam vision, inom hälso- och sjukvården.
Läs hela originaluppsatsen: The art of developing a vision for integrated healthcare and social services: an interview study with stakeholders in Sweden
241218
INTRODUKTION AV FALL-LITTERACITET – ÖVERSÄTTNING AV ABSTRACT I ORIGINALARTIKEL
Fall och fallrelaterade skador är ett stort hot mot äldre vuxnas hälsa och välmående. Var tredje person över 65 år faller varje år och risken för fall ökar med åldern. Trots att forskning om effektiv fallprevention är väletablerad, är implementeringen och följsamheten av dessa interventioner fortfarande en utmaning.
Bild från Powerpoint om ämnet
I fallprevention, är informationsspridningen central och kunskap sprids på många olika sätt, men trots det minskar inte antalet fall och fallskador. Det kan bero på att det finns ett glapp mellan att förstå information och att överföra det till en beteendeförändring.
Olika förändringsmodeller ger en grundläggande struktur till förändring, förändringsprocesser och egenförmåga, men de inkluderar inte ett bredare individuellt, socialt, miljömässigt, samhälleligt och tidsmässigt perspektiv kring att förstå information och översätta det till handling.
Ny forskning har fokuserat på ett behov för patienter att spela en aktiv roll i sin egen vård, men att förstå vad som påverkar individer till att ta till sig en beteendeförändring, som uppmuntrar aktivt engagemang, kräver ytterligare utredning.
Medan etablerade metoder som Motiverande samtal och förändringstekniker är effektiva för att främja förändring, är processen innan en förändring sker speciellt intressant. Dessa processer kan vara nyckeln till att förstå varför en beteendeförändring sker eller inte.
Det är därför avgörande att identifiera faktorer och processer som påverkar en individs mottaglighet till hälsosamma beteendeförändringar. Den kunskapen kan hjälpa oss att minska glappet mellan mottagen information, förståelsen för den och att faktiskt agera på den.
Ett sätt att adressera utmaningar relaterade till hälsoinformation och utbildning är genom det väletablerade konceptet Hälsolitteracitet. En hälsolitterat person kan ta till sig och använda den information som behövs för att göra vardagliga hälsosamma val.
Så hur kan vi skapa förståelse för faktorer som påverkar en persons förmåga att ta till sig, förstå, utvärdera, använda och kommunicera information för att ta lämpliga fallförhindrande beslut i vardagslivet? För att besvara det, föreslår vi en multidimensionell modell med fokus på konceptet fall-litteracitet. Fallitteracitet kan definieras som personens förmåga att ta till sig, förstå, använda och kommunicera fallpreventionsinformation. Perspektiv som inkluderas i den föreslagna modellen integrerar och påverkar varandra:
Den multidimensionella modellen skulle kunna ge ett heltäckande perspektiv på fallitteracitet inom området fallprevention. Genom att illustrera hur sammankopplade dimensioner fungerar i en kontinuerlig ömsesidig process, skulle tillämpningen av modellen kunna förstärka individens förståelse och kommunikation runt fallprevention och, i och med det, förmågan att agera fallpreventivt. Det behövs dock mer omfatta.
Läs hela originalartikeln: Information is needed to prevent falls – but is the person receptive to information – fall-literacy introduced
Fall och fallrelaterade skador fortsätter att vara en global utmaning och ett stort hot mot äldre personers hälsa. Specifik styrke- och balansträning är en effektiv metod för att förhindra fall hos hemmaboende äldre personer. Men det är en utmaning för vården att tillhandahålla evidensbaserade fallförebyggande metoder till en bred målgrupp, därför behövs nya modeller för att främja träning bland äldre personer.
Bild från tränarutbildningen
Vi har i en studie utvärderat effekterna av det multikomponenta gruppträningsprogrammet FallFitness. Träningsgrupperna bestod av äldre personer och leddes av andra äldre personer som utbildats till licensierade FallFitness instruktörer. I utvärderingen fokuserade vi på fysisk förmåga, aktivitetsnivå, handgreppsstyrka, livskvalitet, egen fallpreventionsförmåga, rädsla för att falla och falltekniker och jämförde sedan detta med en kontrollgrupp.
Denna randomiserade kontrollerade studie (RCT) inkluderade tränare och deltagare från fyra samverkande regionala pensionärsföreningar. Deltagarna var personer från 60 år och uppåt som kunde förflytta sig obehindrat och förstå muntlig och skriftlig information på svenska.
FallFitness är ett multikomponent träningsprogram som inkluderar bland annat styrka, balans och fallteknik men programmet innehåller även par-/lekövningar. I den utvärderade träningen användes Train the trainer-metoden. Fjorton personer som var 60 år eller äldre genomgick tränarutbildningen för att sedan i par leda gruppträningen. Träningsmetoden testades under åtta veckor i fem kommuner i Sörmland. Kommunerna valdes utifrån var de nyutbildade tränarna bodde. De 101 deltagare lottades sedan slumpmässigt till en av två grupper, 50 personer i träningen och 51 i kontrollgruppen.
Efter åtta veckors träning, ledd av de nyblivna tränarna, hade fysisk aktivitetsnivå och fallteknik för fall bakåt och åt sidan förbättrats signifikant, jämfört med kontrollgruppen. Även rädsla för fall minskade i träningsgruppen. Övriga utvärderade värden visade ingen signifikant förbättring.
Åtta veckors FallFitness-träning, med train-the-trainer-metoden, kan vara effektiv för att främja fysisk aktivitet, inlärning av motoriska färdigheter och fallteknik. Träningsprogrammet kan även minska rädsla för fall och vara både tids- och kostnadseffektivt.
Forskningshuvudman: Högskolan Dalarna
Läs hela artikeln FallFitness exercise program provided using the train-the-trainer approach for community-dwelling older adults: a randomized controlled trial
Läs mer om Projektet FallFitness
211204
240111 
Bild från Adobe Stock
Fall är den näst vanligaste orsaken till skador och dödsfall relaterade till skador globalt sett. Att förhindra fall är avgörande för att främja långvarig självständighet och livskvalitet vid åldrandet.
För att minska fall bland personer som är 65 år och äldre och behövs långsiktiga och praktiska förebyggande åtgärder. Fall kan leda till allvarliga skador och dessutom minska självständighet och livskvalitet hos äldre. Det är viktigt att identifiera effektiva interventioner för tidig fallprevention och metoder för att implementera dem för att få långsiktiga effekter.
Styrke-, balans- och funktionsträning är effektiva metoder för att minska fall och fall-relaterade skador, men det är också viktigt att hantera rädsla för att falla och strategier för att hantera fall.
Train-the-trainer[1] är en metod där en grupp personer tränas inom ett specifikt ämne, för att sedan förmedla kunskapen vidare till andra. Forskning inom fysisk aktivitet och fallprevention tyder på att denna metod kan vara framgångsrik, särskilt när målgruppen är personer 65 år eller äldre som samarbetar med professionella och forskare.
Det finns ett antal riskfaktorer för fall utifrån individ, beteende och omgivningsfaktorer.
Riskfaktorer på individnivå
Beteenden som innebär risker
Riskfaktorer i omgivningen
Strategier som adresserar både fysiska och beteendemässiga risker, tillsammans med miljöanpassningar, är mest effektiva för att minska risken för fall i den aktuella målgruppen. Train-the-trainer- metoden kan vara ett framgångsrikt tillvägagångssätt för att sprida kunskap och främja fallprevention i ett tidigt skede ute i samhället. Att bevara fysiska funktioner är avgörande för självständighet och livskvalitet, och samarbete mellan målgruppen, professionella och forskare är nödvändigt för att utveckla och implementera effektiva och tillgängliga fallpreventionsprogram.
Sammanfattningsvis är tidiga, hållbara interventioner och samarbete mellan samhällssektorer avgörande för att möta framtida utmaningar med en snabbt ökande äldre befolkning.
>Läs hela artikeln på National Library of Medicine: Involvement of Older Adults, the Golden Resources, as a Primary Measure for Fall Prevention
[1] Läs mer om Train the trainer https://www.fou.sormland.se/projekt/fallprevention/fallprevention-i-samarbete-med-civilsamhallet/
Läs artikeln om forskningsstudien i Äldre i Centrum: Ett fall för pensionärsföreningar – Äldre i Centrum (aldreicentrum.se)
Texten på denna sammanfattning har tagits fram med assistans av ChatGPT
240111
1. Involvering av äldre vuxna, de gyllene resurserna, som en primär åtgärd för att förebygga fall
2. FallFitness – en metod för att minska fallolyckor?
3. Information behövs för att förhindra fall – men är personen mottaglig för informationen?
4. Konsten att utveckla en vision för integrerad hälso- och sjukvård och socialtjänst: en intervjustudie med intressenter i Sverige
E-post: karin.baathe@fou.sormland.se
Mobil: 073- 089 61 62
