Nyheter 2024

Vårdpersonalens attityder har visat sig spela en avgörande roll för både acceptansen och effektiviteten av monitorering i praktiken. För att säkerställa ett framgångsrikt införande av ny teknik inom vården är det därför viktigt att involvera personalen tidigt, för att skapa en gemensam förståelse och förankring (>Article from 2022)

En vetenskaplig artikel som summerar den sista delen av projektet är inskickad till en tidskrift men det vi kan säga redan nu att det är tydligt att vissa aspekter gällande implementeringen av distansmonitorering i hemmet inte uppnåddes fullt ut. Övergripande kan vi se att en central del i resultatet handlar om personcentrering samt att tekniken som planeras att användas måste säkerställas gällande både drift och praktisk användning, utbildning och stöd är centralt och avgörande för användningen, detta inkluderar förutom den äldre personen även berörd personal samt anhöriga.

Vi vill även understryka behovet av ytterligare större undersökningar av den här typen av monitorering innan breddinförande sker, för att klargöra vilka individer och situationer där distansmonitorering är en effektiv och resurseffektiv lösning – och när det riskerar att bli en resurskrävande åtgärd. >Projektsidan

Gruppträningen har genomförts i fem kommuner i Sörmland, med två till tre tränare per plats. Under sommaren och hösten kommer resultaten att färdigställas och publiceras i både populärvetenskapliga och vetenskapliga tidskrifter. Vi hoppas att dessa resultat leder till en vidareutveckling och implementering av programmet i fler kommuner i Sörmland, och att det även kan inspirera andra kommuner runt om i landet.

Med hjälp av den framtagna modellen och våra dedikerade tränare kan fallolyckor bli en sällsynt händelse, snarare än något som drabbar var tredje person över 65 år eller varannan person över 80 år.

Forskningshuvudman är Högskolan Dalarna och forskargruppen består av Marina Arkkukangas, Michail Tonkonogi, Karin Strömqvist Bååthe och Julia Hamilton. Medverkande referensgrupp är ordförande från de fyra pensionärsföreningarna i Sörmland, SPF, SKPF, PRO och RPG.

Varför behövs ett kunskapsstöd?

Kunskapsstödet riktar sig främst till personal och alla personer över 65 år, oavsett funktionsnivå och hjälpbehov. Det finns flera anledningar till att ett kunskapsstöd för fallprevention behövs:

• Jämlik och jämställd vård: För att säkerställa en jämlik och jämställd vård är det avgörande att ha samlad kunskap som kan guida både i vad som kan göras och hur det kan göras. Idag ser det fallpreventiva arbetet väldigt varierande ut i Sverige. Ett kunskapsstöd kan bidra till en mer jämlik och jämställd vård.
• Tidig identifiering och förebyggande åtgärder: För tidig identifiering av fallrisk och individanpassade bedömningar och åtgärder, behövs ett strukturerat arbetssätt och samlad kunskap för att förebygga fallolyckor. Tidigt förebyggande arbete är särskilt viktigt med tanke på den demografiska utvecklingen. Risken att drabbas av en fallolycka ökar med ålder och tre av fyra av de olyckor som leder till slutenvård är fallolyckor, som ofta leder till minskad självständighet, försämrad livskvalitet och ökat vårdbehov.

Vi planerar att lansera kunskapsstödet under fallpreventionsveckan (vecka 40). Inbjudan till lanseringsarrangemang och andra aktiviteter kommer att skickas ut efter sommaren.

Samverkansparter:
Projektet genomförs i samverkan med Stockholms universitet och FoU i Sörmland (regionen och alla kommuner i Sörmland) och forskargruppen består av Marina Arkkukangas, Gunilla Avby, Camilla Thunborg och Susanne Nygård.

Forskare:

Johnny Pellas, Sanna Tiikkaja och Marina Arkkukangas.

Om projektet

Forskningsprojektet har fokuserat på att undersöka hur e-hälsa kan underlätta symtommonitorering och förbättra kontakten mellan patienter och vårdgivare. Målet har varit att se om e-hälsa kan minska behovet av sjukhusvård och samtidigt förbättra egenvårdsförmåga, upplevd kontroll över sjukdomen, välbefinnande, tilltro till egen förmåga att utföra dagliga aktiviteter samt öka den dagliga aktivitetsnivån.

Hittills har en vetenskaplig artikel publicerats, baserad på en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med personal innan interventionen startade.

Vi ser fram emot att dela med oss av våra resultat som inkluderar både kvantitativa och kvalitativa metoder för att belysa äldre personer och deras anhöriga, samt personalens perspektiv. Vi ser även fram emot att fortsätta diskussionen om hur e-hälsa på bästa sätt kan vara ett alternativ arbetssätt i vården av äldre med komplexa behov.

>Populärvetenskaplig artikel:Implementering av egenmonitorering som arbetssätt hos multisjuka äldre personer: region och kommun i samverkan
>Implementation of Telemonitoring in Health Care: Facilitators and Barriers for Using eHealth for Older Adults with Chronic Conditions

Forskare:

Maria Liljeroos

Marina Arkkukangas

Anna Åkerberg

Läs mer om Sörmlands forskningsprojekt om distansmonitorering.

I projektet ska ett fallpreventionsprogram som till stor del består av ett kunskapsstöd för evidensbaserat arbete utvecklas och initialt kommer två verksamheter i kommunen och regionen att vara med och testa det. En intressant fråga är hur kunskapsstödet kan användas i det förebyggande uppdrag som kommuner och regioner redan har. I nästa steg kommer civilsamhället att involveras för att testa programmet.

Forskargruppen består av Gunilla Avby, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, camilla Thunborg, professor vid Stockholms universitet, Susanne Nygård, leg sjukgymnast och doktorand vid Högskolan Dalarna, och Marina Arkkukangas, FoU-chef.