FOU Logotyp

Lagar och insatser

Socialtjänstlagen (SoL)

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfilen nedan är ca 2,5 min)

Äldre glad kvinna håller blommor framför ögonen

Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag vilket betyder att den innehåller övergripande mål och riktlinjer för Socialtjänsten. Den ska inte detaljstyra verksamheten eftersom huvudmännen utifrån det kommunala självstyret ska ha viss frihet att utforma insatserna efter lokala och regionala behov.

Socialtjänstlagens utgångspunkt är principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. Socialtjänstens övergripande mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska stärka människors egna resurser. Vägledande begrepp är: helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet.

Kommunens socialnämnd har enligt SoL ansvar för vissa grupper i samhället: barn och unga, äldre personer, personer med funktionsnedsättning, personer med missbruksproblem och personer som vårdar eller stödjer närstående. SoL syftar till att skapa förutsättningar för skäliga levnadsvillkor. Stödet ska anpassas efter individen.[3] [4]

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna.

(Ljudfilen nedan är ca 2,5 min)

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Pojke i rullstol

LSS bygger på rättigheterna i FN:s konventioner. Verksamheter som arbetar med LSS-insatser ska se till att insatserna följer de grundläggande principerna om individens rätt till självbestämmande, inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet och helhetssyn.

LSS syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra, med full delaktighet i samhället. LSS ska skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor. Stödet ska anpassas efter varje person. Individen ska vara med och bestämma om allt som rör den själv. Det kan till exempel gälla att vara med och planera hur en insats ska utföras eller hur delaktig personen vill vara i olika aktiviteter och samhället.

Det finns tre huvudgrupper som kan ha rätt till insatser enligt LSS:

  • Personer med utvecklingsstörning, autism eller tillstånd som liknar autism
  • Personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskada som påverkar begåvningen, till exempel genom en olycka.
  • Personer med andra stora funktionsnedsättningar.

En person som tillhör någon av de här grupperna kan ha rätt till en eller flera av de 10 specifika insatser som finns i LSS. Exempel på insatser är bostad med särskild service, personlig assistent och daglig verksamhet.[1] [2]

Hälso- och sjukvårdslagen

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfilen nedan är ca 2 min)

En sköterska tar blodtryck på en äldre kvinna

HSL är en målinriktad ramlag, vilket betyder att den innehåller övergripande mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården. Den ska inte detaljstyra verksamheten eftersom huvudmännen utifrån det kommunala självstyret ska ha viss frihet att utforma insatserna efter lokala och regionala behov.

För att uppfylla kraven på en god vård ska hälso- och sjukvården:

  • vara av god kvalitet med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet
  • vara lättillgänglig
  • bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
  • främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.

Där hälso- och sjukvård bedrivs ska det finnas personal, lokaler och utrustning som behövs för att en god vård ska kunna ges. HSL ställer krav på att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.

Kommunens Hälso- och sjukvård

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilen. (Ljudfilen nedan är 2 min)

För vissa stödinsatser som kommunen ger till personer har kommunen ett hälso- och sjukvårdsansvar. Inom den kommunala hälso- och sjukvården ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS).[5]

Många personer som får stöd av den kommunala vården och omsorgen har mediciner. När den kommunala sjuksköterskan ansvarar för medicineringen, blir vård och omsorgspersonalen sjuksköterskans förlängda arm och ska säkerställa att medicinerna ges till rätt individ i rätt tid. Det är ansvarig sjuksköterska på din arbetsplats som bedömer om du har behov av och kan ta emot en delegering av Hälso- och sjukvårdsuppgifter. Om detta blir aktuellt för dig kommer en sjuksköterska på din arbetsplats att ta kontakt med dig och ge dig vidare instruktioner.

Det kan även innebär att annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som jobbar inom kommunen (till exempel arbetsterapeut och sjukgymnast/ fysioterapeut) ger dig en delegering att utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter utifrån deras professioner.  Mer information om detta får du på din enhet om det blir aktuellt.  

En man pratar med en tonåring som lutar sig mot ett träd

Ansökan -> Beslut -> Planering -> Insatsen utförs -> uppföljning

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilen. (Ljudfilen är ca 1,5 min)

När en person ansöker om stöd hos kommunen är det kommunens biståndshandläggare som utreder personens behov och möjlighet att få stöd, antingen via insats enligt LSS eller bistånd enligt SoL.

Biståndshandläggaren utreder och fattar beslut om personen ska få stöd av kommunen eller inte samt vilket stöd som ska ges. När biståndshandläggaren har fattat beslut om att en person ska få stöd, skickar de ett uppdrag till utförarna på kommunen. Utförarna gör en planering tillsammans med personen som ska få stöd.  De bestämmer tillsammans hur insatsen ska genomföras i praktiken. Planeringen skrivs ned i en genomförandeplan. Insatsen följs sedan upp av kommunens biståndshandläggare tillsammans med den enskilde och utförare.     

Exempel på stödinsatser

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilen. (Ljudfilen är ca 1 min)

Kommunerna har organiserat sina insatser lite olika, det här ger en överblick av hur insatserna kan se ut.

___________________________________________________________

Tänk på att

  • Vilket stöd en person behöver beror på personens individuella behov.
  • I genomförandeplanen står det hur insatsens olika aktiviteter genomförs.
  • I dokumentation utifrån HSL, står det hur delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ska utföras (utförs endast av personal som fått delegering).

_________________________________________________________________

Hemtjänst

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilen. (Ljudfilen är ca 1,5 min)

Inom hemtjänst (SoL) arbetar du med att utföra omvårdnadsinsatser i ordinärt boende (i personens hem). Det är oftast äldre personer som beviljats hemtjänst, men i ibland kan det också vara yngre personer med sjukdomar eller personer med funktionsnedsättning. Omvårdnadsinsatser kan vara stöd vid personlig hygien så som dusch och toabesök. Det kan även vara att stödja vid måltid, påklädning och tillsynsbesök med mera. Andra typer av stödinsatser kan exempelvis vara att hjälpa personen att handla, städa, tvätta, olika kontakter som behöver tas i samhället och stöd vid promenad/utevistelse.

Film om hemtjänst


(Filmen är 2.10 min och är framtagen av Vård- och omsorgsförvaltningen Eskilstuna kommun.)

Boende äldre

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilen. (Ljudfilen är ca 1,5 min)

Särskilt boende (SoL) är ett boende som tillmötesgår den enskildes behov av stöd och omsorg. Personer som bor på boendet har ofta ett omfattande behov stöd. Omvårdnadsinsatser kan vara stöd vid personlig hygien, så som dusch och toabesök. Det kan även vara att stödja vid måltid, påklädning och tillsynsbesök med mera. Det kan innebära att stödja personen till social samvaro, kontakter som behöver tas i samhället, utevistelse eller andra områden som är viktiga för personens livskvalitet. Stödet kan även innefatta att hjälpa den enskilde med exempelvis städning och tvätt. Varje rum/lägenhet är den enskildes hem, vilket är viktigt att tänka när du bemöter personen och att exempelvis knacka när du ska ge personen stöd. 

Boende LSS/Socialpsykiatri 

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilen. (Ljudfilen är ca 2,5 min)

Bostad med särskild service (LSS) är ett boende som tillmötesgår den enskildes behov av stöd och omsorg för personer med funktionsnedsättning som får stöd enligt LSS.  Särskilt boende (SoL) är ett boende som tillmötesgår den enskildes behov av stöd och omsorg för personer som har varierande funktionsnedsättningar inom psykisk ohälsa och som får stöd enligt SoL.  

Boendet består av lägenheter där det finns tillgång till ett gemensamhetsutrymme och stöd från personal. Det finns två sorters boenden: gruppboende (4–6 lägenheter) och serviceboende (något fler lägenheter, ibland i form av lägenheter som är kopplade till boendet i närområdet). Boendena kan vara i egen fastighet eller exempelvis trapphusform. Personer som bor i gruppboende har ofta ett mer omfattande stödbehov än personer som bor i ett serviceboende. Personerna behöver stöd med olika saker i sitt liv för att kunna leva ett liv som alla andra och vara delaktiga i samhället. Varje lägenhet är den enskildes hem, vilket är viktigt att tänka när du bemöter personen och att exempelvis knacka när du ska ge personen stöd. 

Intervjufilm med boendestödjaren Daniel

(Filmen är2.40 min och är framtagen av Eskilstuna kommun)

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilen. (Ljudfilen är ca 40 SEK)

Boendestöd

Boendestöd (SoL) är till för personer som har behov av anpassat stöd i sin bostad (ordinärt boende) och/eller vid kontakter i samhället. Det kan vara arbetsuppgifter som att stödja personen att planera sin vardag och kunna genomföra inköp, städning, tvättning, personlig omvårdnad, kontakter som behöver tas i samhället med mera.


Extramaterial:

>Socialstyrelsens kunskapsstöd, Funktionshinder och LSS (tar ca 60 min)


Referenser

[1] https://utbildning.socialstyrelsen.se

[2] https://www.riksdagen.se

[3] https://www.kunskapsguiden.se/funktionshinder/

[4] https://www.riksdagen.se/

[5] https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/