Psykisk hälsa och suicidprevention

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna.

(Ljudfilen nedan är cirka 3,5 minuter)

FoU-podden · Psykisk hälsa Del 1 Självmord

Självmord

I Sverige dör cirka 1500 människor varje år i självmord. Det motsvarar ungefär fyra människoliv om dagen. I Sörmland dör i snitt 44 personer om året. Av dem som tar sitt eget liv är i genomsnitt 71 procent män och 29 procent kvinnor.

Det finns många riskfaktorer som kan bidra till att en person känner en sådan stark psykisk smärta, hopplöshet och lidande att självmord kan kännas som den enda utvägen. Tack vare forskning vet vi att självmord går att förebygga. I utbildningen Våga fråga pocket, som du hittar längre ner i det här avsnittet kommer, du få lära dig mer om det.

Äldre personer, psykisk hälsa och risk för självmord

När en person blir äldre tappar den ofta vissa fysiska och kognitiva förmågor. Det kan leda till att livet blir mindre aktivt. Det sociala nätverket försvagas ofta och känslan av ensamhet kan öka. Sjukdomar och minskad rörlighet kan leda till smärta som i sin tur kan påverka den psykiska hälsan negativt. Forskning visar att det är vanligt att äldre personer upplever ångest och depression. Det kan kännas skamfyllt för personen att prata om depression och ångest och ta hjälp. Vi som ger stöd och vård behöver också bli bättre på att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre personer. Statistik visar att personer som är 65 år och äldre är en av de åldersgrupper där många självmord begås.

Personer med funktionsnedsättning, psykisk hälsa och risk för självmord

Forskning visar att personer med funktionsnedsättningar är en riskgrupp för psykisk ohälsa. Det finns många faktorer som kan bidra till psykisk ohälsa och öka risken för självmord. Personer med exempelvis autism hamnar ofta i utanförskap om de inte får det stöd från omgivningen som de behöver. Det kan handla om utanförskap och svårigheter med att klara av skolan eller att hitta och få ett arbete som fungerar. Det kan också handla om att ha nära relationer och vara delaktig i sociala sammanhang eller andra typer av situationer.

Om omgivningen har ett bristande bemötande och inte anpassar sitt förhållningssätt eller sin kommunikation, kan kraven i olika situationer kännas övermäktiga för personen. Det kan leda till stress, frustration och en känsla av kaos och ensamhet. Även den fysiska hälsan tenderar att vara sämre hos personer med funktionsnedsättning än hos den övriga befolkningen. Exempelvis kan smärtproblematik också påverka den psykiska hälsan negativt.

Forskning visar att personer med autism är en riskgrupp för självmord. Det gäller framför allt kvinnor med autism i kombination med ADHD. Studier visar att risken för självmordsförsök är 10 gånger högre för kvinnor med autism och ADHD jämfört med andra och att risken för fullbordade självmord är 14 gånger så hög.

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna.

(Ljudfilen nedan är cirka en minut)

FoU-podden · Psykisk Hälsa Del 2 Våga Fråga

Våga fråga!

Att prata om hur vi mår är det mest förebyggande vi kan göra. Genom att bry dig, våga fråga hur en person verkligen mår och genom att lotsa till rätt hjälpinstans kan du rädda liv.

Utbildningen Våga fråga Pocket, från Suicide Zero går igenom fakta och myter om självmord och hur du kan identifiera varningstecken på när psykisk ohälsa kan uppstå. Du får också lära dig hur du kan stötta någon som mår dåligt och hur du kan våga fråga.

Gör utbildningen (cirka 20 minuter). Den är anpassad för att göra i mobilen. Våga fråga (vagafragapocket.se)

Bild på appen "våga fråga pocket" från Suicide Zero

Läs den enskildes genomförandeplan för att få kunskap om vad som är viktigt i mötet med just den personen och hur ni arbetar för att bemöta personen vid eventuell psykisk ohälsa.

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna.

(Ljudfilen nedan är cirka tre minuter)

FoU-podden · Psykisk Hälsa Del 3 Olika uppdrag, Kommun Och Region

Olika uppdrag, kommun och region

Vi har olika ansvarsområden inom socialtjänsten, vård och omsorg och hälso- och sjukvården när det gäller hur vi arbetar med att förebygga självmord. Det också kallas för suicidprevention. Inom socialtjänsten, vård och omsorg innebär det främst att våga fråga hur personen mår och att arbeta för att öka de skyddsfaktorer som främjar psykisk hälsa för individen samt att försöka minska de riskfaktorer som kan göra att personen mår dåligt. Det kan till exempel handla om att arbeta främjande, förebyggande och stödjande inom de insatser som personen har beviljats, samt att lotsa personen rätt om vi upptäcker att personen kan vara i behov av ytterligare stöd eller vård.

Att i samtalen med individen skapa förutsättningar för tillitsfulla samtal och att empatiskt lyssna på personen, kan främja personens psykiska hälsa. Likaså är det viktigt att göra individen delaktig, visa respekt och stärka individens motivation till förändring. Att visa empati och förmedla hopp om att det finns hjälp att få kan ge personen kraft att orka leva lite till.

När det gäller en individs psykiatriska tillstånd är det hälso- och sjukvårdens ansvar. Inom socialtjänsten och vård och omsorg ska vi inte göra kliniska riskbedömningar om en individ är självmordsbenägen eller inte. Vi ska heller inte heller ställa diagnoser. Om du märker att en person kan vara självmordsbenägen, är det viktigt att du kopplar in rätt kompetens inom hälso- och sjukvården.

Samverkan

Samverkan mellan olika aktörer kan bidra till att rädda liv. När någon har tankar eller planer på att begå självmord behöver ofta personen hjälp och stöd från flera håll. I stället för att olika verksamheter arbetar parallellt i sina egna spår är det mer effektivt att se hela personen i sitt sammanhang och samordna flera insatser från olika aktörer. Då blir det också tydligt för individen och för oss som ger stöd och vård vilka aktörer som ska stödja personen, vad för stöd som ska ges och varför. När alla samarbetar kring individen och sätter in rätt insatser i rätt tid ökar sannolikheten att självmord förebyggs. Samarbetet underlättas av att göra en samordnad individuell plan, en så kallad SIP. SIP används när en individ behöver hjälp och stöd från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten och när insatserna behöver samordnas. Utgångspunkten är att personen är delaktig och är expert på upplevelsen av sin egen situation, hälsa och ohälsa.

Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna.

(Ljudfilen 0288 nedan är cirka två minuter)

FoU-podden · Psykisk Hälsa Del 4 Stödlinjer

Stödlinjer

Här finns det generella hjälplinjer att vända sig till, fråga även vad ni har för kontaktvägar och rutiner på din arbetsplats.

Behöver du akut hjälp, ring 112

I broschyren Råd för psykisk hälsa (PDF) har SKR samlat fem huskurer för psykisk hälsa och viktiga länkar dit du kan vända dig om du mår dåligt eller har funderingar om ditt mående.

På 1177.se finns samlad information kring psykisk hälsa, suicid och suicidtankar.

På UMO finns tips kring psykisk ohälsa för ungdomar

Kontaktuppgifter till olika hjälplinjer för föräldrar (suicidezero.se)

Kontaktuppgifter till olika hjälplinjer för barn & unga (suicidezero.se)

På mind.se finns 10 råd om hur man kan stötta någon med självmordstankar Så stöttar du någon med självmordstankar | Mind