Det finns idag utmaningar med teknik inom hälso- och sjukvården. I en studie som startade 2017 deltog äldre personer i utvecklingen av en applikation med fallförebyggande träning som utvärderats med hjälp av fokusgruppintervjuer.
Den nypublicerade forskningen från FoU i Sörmland visar att äldre personer föredrar träning med stöd av teknik före analogt stöd. Teknik kan ge uppmuntran och återkoppling som inte sker normalt om man har fått ett träningsprogram som man förväntas följa. I studien fann även forskare att flera olika beteendefrämjande aspekter var av stor vikt att inkludera i tekniken, aspekter som de äldre uppgav som viktiga för att använda tekniken och motivera sig själva att träna.
Med forskningen uppmuntras alla som planerar eller utvecklar teknik att ta hänsyn till de faktorer som har visat sig viktiga att inkludera i processen med att ta fram och göra teknik användarvänlig. Äldre personer är intresserade och nyfikna på teknik, vilket bör uppmärksammas och tas tillvara.
Forskningen har samordnats av FoU i Sörmland och baseras på applikationen OTAGO Exercise Programme.
>Länk till artikeln i Physiotherapy Theory and Practice
>Länk till sammanfattningen på svenska (pdf)
Kontakta författaren om du vill läsa mer marina.arkkukangas@fou.sormland.se
Ett mål för den svenska folkhälsopolitiken är jämlikhet i hälsa för olika grupper. Det är allmänt känt att många personer med intellektuell funktionsnedsättning har olika hälsoproblem. Att stimulera till en hälsosam livsstil är därför viktigt. Få studier har undersökt hur hälsofrämjande insatser för personer med intellektuella funktionsnedsättningar upplevs.
Syftet med studien var att utforska boendes, personals och rehabiliteringspersonals erfarenheter av hur en hälsofrämjande intervention påverkar matvanor och fysisk aktivitet hos personer som bor i en gruppbostad samt arbetssättet hos personal som arbetar i gruppbostaden.
Semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med fem boende, sex personal och fem rehabiliteringspersonal. Gruppdiskussionerna analyserades med innehållsanalys separat för varje grupp. Fyra olika kategorier beskrev boendes, personals och rehabiliteringspersonals erfarenheter.
Resultaten tyder på att implementeringen av en hälsofrämjande profil i gruppboenden skulle kunna underlättas genom att inkludera personer med intellektuella funktionsnedsättningar som aktiva parter under hela processen.
Ursprungligt abstract finns här https://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/1744629519874970. För att läsa artikeln i sin helhet krävs tyvärr inloggning.
PS: kontakta författaren om du vill läsa mer. oie.umb-carlsson@pubcare.uu.se