Med ålder försämras olika funktioner hos oss människor. Det leder till att vi inte längre kan vara så aktiva eller klara av sådant som vi alltid har klarat av i vår vardag. Balans och styrka är två viktiga funktioner som påverkas av dessa försämringar.
För att kunna göra något åt dessa försämringar i tid, behövs sätt att ta reda på hur det står till med just dessa funktioner. Idag utförs de flesta av dessa bedömningar vid besök hos exempelvis fysioterapeut. Oftast har det då redan uppstått något som föranleder besöket till sjukvården. Därför är behovet av förebyggande arbete stort. Ett sätt är att undersöka om det är möjligt för äldre att göra dessa tester på egen hand, som självtest i hemmet.
För att ta reda på om självtest i hemmiljö skulle vara möjligt, fick fyra äldre personer testa en applikation som tagits fram för att kunna göra balans- och styrketester som självtest. Testet genomfördes med stöd av en fysioterapeut med vana att använda testerna.
Resultatet visar att självtester med hjälp av en app inte är helt enkelt. Det finns utmaningar med att göra tester på egen hand. De allra enklaste funktionerna, såsom start och stopp, var av stor betydelse för resultatet. Att ha tålamod att lyssna på instruktioner och att inte ha för bråttom var också en utmaning för deltagarna. Det påverkade tiden det tog att genomföra testerna och gav ett missvisande resultat.
Detta var ett väldigt pragmatiskt sätt att utforska testerna på. Men även om det saknas viktiga parametrar så som flera olika rörelser (exempelvis svaj) finns det en del värdefulla resultat från studien, som kan användas vidare i utvecklingen av självtester i hemmet.
Seniorerna själva tyckte att det var värdefullt att göra testerna och att ha kontrollen över att kunna göra det själva uppgavs som väldigt värdefullt.
År 2019 bodde närmare 80 000 personer över 65 år på särskilt boende i Sverige. Personer som bor på särskilt boende har en högre grad av skörhet och därmed en högre risk för att drabbas av exempelvis en fallolycka eller undernäring. För att uppmärksamma vikten av att arbeta med riskfaktorer såsom fall och undernäring har detta studerats i Sörmland och Västmanland.
Studierna har genomförts via registreringar i det nationella kvalitetsregistret Senior alert, 2018–2020 i Sörmland och Västmanland. Senior alert är ett kvalitetsregister och ett verktyg för att stödja vårdprevention för äldre personer som bland annat riskerar att falla eller minska i vikt.
I studien inkluderades totalt 5 919 personer, 65 år och äldre (65 % kvinnor och 35 % män. Dessa personer var permanentboende på särskilt boende i någon av Sörmlands eller Västmanlands 19 kommuner (äldreboende 82% och 18 % demensboende).
Sambandet mellan risk för fall och undernäring analyserades utifrån registreringar i Senior alert. Även planerade och genomförda riskbedömningar studerades. De instrument som använts för registrering av risk för fall och undernäring är; Downton Fall Risk Index (DFRI), för att bedöma risk för fall samt Mini Nutritional Assessment-Short Form (MNS-SF), för att bedöma risk för undernäring.
Utifrån samlade riskbedömningar visade det sig att 77 procent av personerna hade ökad risk för fall, både på äldreboende och demensboende. Risken för fall ökade med stigande ålder. Tidigare fall, synnedsättning och att inte vara kognitivt orienterad var de tre största riskfaktorerna.
Det visade sig att 59 procent av personerna hade risk för undernäring. Risken var något högre för dem som bodde på demensboende, 65 procent jämfört med 57 procent för personer på äldreboende. Demenssjukdom eller depression var den största riskfaktorn för undernäring.
Det fanns ett signifikant samband mellan fall och undernäring (p <.001). Nästan hälften (49 %) av personerna hade risk för både fall och undernäring.
För de allra flesta (92 %) med risk för fall eller undernäring fanns en planerad åtgärd registrerad. Men mindre än 50 procent av de planerade åtgärderna som angavs i registret genomfördes, både när det gällde risk för fall och risk för undernäring. På demensboenden genomfördes en högre andel av de planerade åtgärderna än på äldreboenden.
|
|
Risk för fall |
Risk för undernäring |
|
Antal personer (%) |
4 563 (77 %) |
3 465 (59 %) |
|
Antal planerade åtgärder (%) |
4 200 (92 %) |
3 180 (92 %) |
|
Antal genomförda åtgärder (%) |
2 005 (48 %) |
1 543 (45 %) |
Åtgärderna träning av balans, styrka och funktionell träning, som är bevisat mest effektiva när det gäller att minska risk för fall, var några av de minst förekommande. De åtgärder som utfördes var mer av passiv karaktär, till exempel larm och assistans vid personlig vård och förflyttning.
När det gäller undernäring var en av de minst förekommande åtgärderna munvård, trots att munvård är en av de mest rekommenderade åtgärderna för att minska risk för, och behandla, undernäring.
Sammantaget behöver ett nytt grepp tas i frågan när det gäller både risk för fall och undernäring på särskilda boenden runt om i kommunerna. Denna studie belyser vikten av att genomföra riskbedömningar, men ännu mer vikten att sätta in adekvata åtgärder som grundar sig på evidens och är bevisat effektiva för att minska dessa risker. Det krävs också en satsning på implementering av riktlinjer för klinisk praxis, vilket kräver både utbildning för vårdpersonal och stödjande ledarskap.
Artikelförfattare: Annelie K Gusdal, Rose-Marie Johansson-Pajala, Marina Arkkukangas, Anna Ekholm, Viktoria Zander
Fallolyckor är ett välkänt folkhälsoproblem som ökar med stigande ålder. Det finns övertygande bevis om att specifika träningsformer är ett effektivt sätt att minska risk för fall, men inte lika mycket kring hur en skada går att förebygga när ett fall inträffar. Därför har några forskare undersökt just denna aspekt i en pilotstudie.
I studien deltog 28 personer över 60 år. De fick genomföra specifik fallpreventiv träning, Judo4Balance, och lära sig tekniker för att ”falla rätt”. Studien genomfördes under 16 veckor och för att fånga in olika aspekter valdes tre olika miljöer för träningen: vårdcentral, judoklubb och arbetsplats.
Träningsupplägget visade sig vara effektivt och genomförbart oavsett miljö. Det viktiga var att kunna anpassa det utifrån vilka individer som deltog och deras olika förutsättningar.
Programmet bedömdes kunna minskas från 16 veckor till 12 veckor och fortfarande vara effektivt.
Effekten av Judo4Balance-träningen visade följande:
Detta betyder att träningen i Judo4Balance-programmet är effektiv för målgruppen 60 år och äldre för just de funktioner som är viktiga för att minska risk för fall. Resultatet visar även att träning i fallteknik är av högt värde och att det är värt att fortsätta undersöka det eftersom det på en kortare tid går att lära sig dessa färdigheter, som är viktiga för att minska risk för skada när ett fall väl inträffar.
Artikelförfattare: Marina Arkkukangas, Karin Strömqvist Bååthe, Julia Hamilton, Anna Ekholm, Michail Tonkonogi
Länk till artikel i Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement Vol 1 nr 1 (2021) | Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement (aicvs.se)
