Igår onsdag träffades åter Nätverket för digitalisering inom socialtjänsten på SKL i Stockholm (fortsättningsvis SKR genom beslut igår!). Det blev en dag som dominerades av aktuell information från SKR och de statliga utredningar som är på gång.
Kompetensförsörjning
En viktig men ibland förbisedd faktor för digital transformation är kompetensförsörjningen. Om inte medarbetarna kan hantera nya arbetssätt och ny teknik, riskerar alla positiva effekter av digitalisering eller införande av välfärdsteknik att utebli. Riskerna med en otillräcklig kompetens är också något som togs upp under de intervjuer NVD gjorde med kommunerna i Sörmland i början av 2019.
Socialstyrelsen diskuterar därför just nu hur vi ska hantera behovet av framtidens kompetens inom socialtjänsten. I det kompetensförslag de tagit fram för undersköterskor ingår t ex krav på en viss digital kompetens. I nätverket påpekades samtidigt att det är viktigt att inte specificera kraven för detaljerat eftersom yrkeskompetensen alltmer är en ”rörlig materia” som kommer att kräva kontinuerlig kompetensutveckling. Det kommer därför också vara viktigt att arbetsgivarna förbereder sin organisation för att medarbetarna ska ha tid för denna kontinuerliga kompetensutveckling.
Investeringskostnader för socialtjänstens digitalisering
Att den digitala transformationen av socialtjänsten kräver investeringar utöver de ordinarie kostnaderna för förvaltning och drift av verksamheten kan tyckas vara en självklarhet. Men vet vi egentligen var pengarna behöver satsas och hur stor denna investering blir? PwC håller just nu på att utreda den frågan på uppdrag av SKR. Utredningen kommer att vara klar runt årsskiftet men redan nu finns preliminära resultat. Den totala investeringskostnaden för Sverige beräknas ligga 11,5 miljarder fördelat på:
Digital infrastruktur
Digital service
Digitala verktyg
I PwC:s rapport kommer också de beräknade kostnaderna brytas ner per kommun utifrån storlek och förutsättningar. Kostnaden beräknas på initial investering och drift/förvaltning under ett år. Vad som inte finns med i beräkningen är kostnaden för kompetensutveckling, förändringsprocesser etc. under nästa nätverksträff den 12 februari kommer vi att titta närmare på den färdiga rapporten – vi återkommer med info i denna blogg!
Vision e-hälsa 2025
Arbetet med regeringens vision att Sverige ska vara bäst i världen på e-hälsa 2025 fortsätter i bl a E-hälsomyndigheten. I handlingsplanen för 2020-2022 har visionen uppdaterats i syfte att konkretisera och tydliggöra arbetet. Bakgrunden är den kritik som riktats mot tidigare handlingsplan för att den varit alltför luddig – att det har saknats både konkreta aktiviteter och tydliga målbilder. Många som försökt arbeta utifrån den tidigare handlingsplanen, har upplevt att det varit svårt att koppla den till den egna verksamhetsutvecklingen. Det har också förekommit kritik mot att planen har haft alltför mycket organisationsfokus och inte hanterat viktiga frågor kring informationssäkerhet. SKL har därför gett följande input kring vad den nya handlingsplanen bör fokusera på:
Den uppdaterade handlingsplanen ska vara klar till årsskiftet. Mer om Vision e-hälsa 2025 finns på eHälsomyndighetens webbplats: https://www.ehalsomyndigheten.se/om-e-halsa/vision-e-halsa-2025/.
Kommunernas vägval till 1177 Vårdguiden
Ska kommunernas och socialtjänstens arbete in i 1177 Vårdguiden och i så fall i vilken form? Det är en fråga som aktualiserats det senaste året och under nätverksträffen presenterade Inera sitt erbjudande till kommunerna.
Ineras målbild är att skapa en gemensam infrastruktur för offentlig service där alla aktörer kan nå den information man behöver via en säker inloggning, såväl brukare och medborgare som myndigheter, kommuner, regioner och privata aktörer. Dit är vägen dock fortfarande lång och det krävs vissa förutsättningar som idag saknas innan man kan nå målbilden:
Flera av dessa förutsättningar som digital identitet/signering, adresskatalog och gemensamma standarder arbetar man redan idag med, även om det naturligtvis tar tid att få till samordning och samsyn mellan kommuner, regioner och myndigheter. Just nu pågår en förankring av dessa förutsättningar hos Ineras huvudägare SKR:s avdelningar Digitalisering, Vård och omsorg inklusive sektionen för socialtjänst, Utbildning och arbetsmarknad samt Tillväxt och samhällsbyggnad. Även Kommentus och Ineras programråd har varit involverat. Under nästa år kommer Inera att gå ut till landets kommuner för att förankra förslaget ytterligare. Till stor del handlar det om att låta kommunerna nyttja det utbud av tjänster som Inera redan har i sin katalog.
Under 2020 är det också tänkt att Inera påbörjar det förberedande arbetet med att erbjuda kommunerna en plattform i 1177 Vårdguiden och då i första hand webbplattformen (inte Telefonguiden). Bland 1177:s e-tjänster finns idag:
Tjänsterna kan användas direkt av verksamheter som lyder under Hälso- och sjukvårdslagen men de behöver harmonieras med Socialtjänstlagen.
Utifrån Ineras förstudie kring 1177 finns tre förslag på tjänster riktade mot kommuner:
Även specifikt för kommunalt deltagande i 1177 gör Inera nu ett arbete med att ta fram en tydlig målbild. I diskussionerna kring denna presentation lyftes bland annat vikten av att involvera invånare och brukare i utvecklingen av dessa tjänster. Det är inte heller klart hur stort intresset är bland landets kommuner – det är en stor satsning som kräver gemensam finansiering från kommunerna. Har ni synpunkter eller tankar kring detta så hör gärna av er till NVD på karl.schultz@fou.sormland.se, så lyfter vi det vidare till nätverket och Inera!
Utredning för att underlätta införande av välfärdsteknik – nedsatt beslutsförmåga
Den statliga utredningen ”Framtiden teknik i omsorgens tjänst” (arbetstitel) fokuserar på att hitta de juridiska hinder som finns vid införande av ny (välfärds)teknik. Fokus ligger på äldreomsorgen men flera av de förslag utredningen kommer att lägga fram, kan underlätta vid införande av välfärdsteknik även inom andra områden.
Ett stort fokus läggs vid lagstiftningen kring ”samtycke vid nedsatt beslutsförmåga” där det ofta råder osäkerhet idag kring hur man följer lagen. Ofta ses lagen som ett hinder mot införande av välfärdsteknik vilket kan få den oönskade effekten att de som har nedsatt beslutsförmåga inte får tillgång till de fördelar den nya tekniken medför. Det innebär i sin tur att man riskerar att bryta mot kraven på likvärdig vård.
Utredarna ser också andra hinder som behöver åtgärdas, delvis via lagstiftningsvägen:
Utredningssekreterare Marie Stegard Lind vill gärna ha synpunkter från kommunerna på vilka krav som specifikt bör ställas på grundläggande förutsättningar och kompetens. Kontakta henne direkt på marie.stegard.lind@regeringskansliet.se.