FOU Logotyp

Psykiatrins dag Norra 2019

Braining för publiken

Den 25 oktober genomfördes Psykiatrins dag 2019 för en fullsatt Aula collegium på Mälardalens högskola. Dagen handlade om att ta sig från tanke till handling och via bl a träning, mindfulness och kost börja må bättre.

Moderator - Carola Blomqvist

Carola Blomqvist, moderator

Moderator var Carola Blomqvist, verksamhetsledare på Eskilstuna Stadsmission. Carola har själv erfarenhet av psykisk ohälsa på grund av smärta och har även jobbat med träning och kost.

Minimässa

I planeringen inför dagen framkom så många idéer på föreläsare att alla inte fick plats. Därför bjöds det under hela dagen på en minimässa utanför Aulan. Där kunde man få material av och prata med:

  • Friskis och Svettis
  • NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa)
  • RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa)
  • MatGlad
  • FoUiS – Levande bibliotek

Braining - Lina Martinsson

Lina Martinsson

Först ut av föreläsarna var Lina Martinsson, verksamhetschef vid Psykiatri sydväst på Huddinge sjukhus. Tyvärr hade vi lite ljudproblem under Linas föreläsning, men hon hanterade det väldigt bra.

En bild på Braining-loggan, en hjärna med en skivstång och texten braining

Lina är överläkare och disputerad forskare och berättade om Braining - fysisk träning för patienter och personal tillsammans i psykiatrisk vård. Hon berättade bland annat om den nytta träning har för det psykiska måendet. >Ladda ned Linas presentation

SMS-frågor och svar, Lina Martinsson

Hur är det med dem som tränar tvångsmässigt?

Vid ätstörningsproblematik eller överdrivet tränande är det oftast inte lämpligt med träning som tilläggsbehandling. Innan träningsbehandling påbörjas sker alltid en bedömning av vårdpersonal.

Intresserar sig t.ex. kriminalvården och SIS för den här typen av vårdinsats? Föreläser ni där något?

Vi har ännu inte föreläst där, men intresset är stort och flera goda initiativ har växt fram även inom kriminalvården på senaste tiden.

Undrar om ni haft eller har psykospatienter?

Ja, alla patienter som bedömts lämpliga vid Psykiatri sydväst får delta i Braining.

Familjen MatGlad - Cecilia Sassa Corin

Cecilia Sassa Corin, framför en powerpoint bild med bild från webbsidan matglad.

Efter första pausen var det dags för Familjen MatGlad - hjälpmedel och metoder för ökad matglädje och inspiration kring mat och måltider. Cecilia Sassa Corin, Matkonsult Hushållningssällskapet Västra, visade hur MatGlad fungerade, visade appar och förklarade hur det hela fungerar.

Apparna är i första hand riktade till personer med kognitiv funktionsvariation. Cecilia berättade även om ett projekt i stil med "Halv åtta hos mig" där fyra personer bjuder på middag en gång var. Hon visade även en kommande app, som påminner om Pokemon Go och går ut på att få personer att komma ut och röra på sig mera. >Ladda ned Cecilias presentation >matglad.nu

Anhörigcentrum, Mindfulness - Nicklas Börstell

NIcklas Börstell föreläser om Mindfullness

Eftermiddagen inleddes av Nicklas Börstell, anhörigkonsult på Eskilstuna kommun. Nicklas föreläste om Mindfulness - meditation inom kommunen, om anhörigcentrums arbete med stresshantering. Han berättade bland annat om positiva effekter av mindfulness, som de anhöriga på anhörigcentrum gjort och om hur det kan till. (i avsnitt 26 av FoU-podden, kan du höra Nicklas berätta om bl a mindfulness) >Ladda ned Nicklas presentation >Mindfulness på anhörigcentrum.se

Svar på SMS-frågor till Nicklas

Det här med tillväxt av nya hjärnceller kallas för neurogenes, och är ett spännande forskningområde inom neuro-fältet.

Den delen av hjärnan som bildar nya hjärnceller kallas för hippocampus och det sägs finnas ett antal saker som påverkar hur effektiv hippocampus är för bildandet av nya hjärnceller:

  • Ålder spelar roll – I yngre ålder är vi generellt bättre på att skapa nya hjärnceller
  • Fysisk aktivitet – I synnerhet pulshöjande fysisk aktivitet sägs öka neurogenes
  • Hjärngympa – Att stimulera hjärnan med intellektuella eller mentalt svåra utmaningar ökar neurogenes. Exempel på sådana övningar/utmaningar kan vara korsord, sudoku, schack, att öva nya förmågor; tex lära sig ett nytt språk, lära sig spela ett nytt instrument, och till och med en sådan enkel sak som att börja använda vänsterhanden oftare om du är högerhänt. När det gäller hjärngympa så finns det idag till och med appar specifikt utvecklade för att stimulera hjärnan. En av dem heter Lumosity (lumosity.com) där du kan öva olika förmågor såsom reaktion, koncentration, flexibilitet, matematik, språk, minne m.m.

Eftersom mindfulness och andra meditationer kan sägas vara förmågor så skulle jag gissa på, utan att veta säkert, att även det stimulerar neurogenes. Men jag säger det med viss försiktighet. (Det finns gott om sidor på nätet som hävdar att meditation stimulerar neurogenes, men jag har inte personligen läst några regelrätta forskningsrapporter om det).

Slutligen så kan jag säga också att hjärnan är ett oerhört komplext organ och att forskningen kring hjärnan endast är i embryo-stadiet ifråga om förståelsen av den.

Har man råkat ut för trauma mot hjärnan så är det omöjligt att veta hur en person kommer att återhämta sig från det traumat. Det man kan göra är att ägna sig åt ovanstående aktiviteter och hoppas på det bästa.

Skiftinge vårdcentral - Ingrid Hellström och Jessica Lund

Skiftinge VC Ingrid Hellström

Vårt andra goda exempel från verksamheten var Psykosociala teamet Vårdcentralen Skiftinge. Ingrid Hellström, fysioterapeut/socionom och Jessica Lund, beteendevetare /kbt- terapeut berättade om sin verksamhet. >Läs mer i deras presentation (PDF)

SMS-frågor och svar, Skiftinge VC

Finns liknande verksamheter på andra vårdcentraler i Eskilstuna?

Vårdcentralen City erbjuder både ACT – kurs, UP-grupp-behandling, öppen grupp i Medveten närvaro samt föreläsningar och internet - KBT. De har ett likande flöde som vi har på Skiftinge Vårdcentral. I övrigt erbjuder de flesta vårdcentralen ACT-kurser, UP- grupper och internet – KBT. De bästa är att ringa den vårdcentral man är listad på för att få reda på vad som är aktuellt på just den vårdcentralen.

Vilka får komma till er på Skiftinge?

Den invånare som är listad hos oss får ta del av de insatser vi har att erbjuda.

Vi vänder oss till patienter med lindriga till medelsvåra besvär gällande:

  • Depression
  • Ångesttillstånd: Tvångssyndrom (OCD), Social fobi, Paniksyndrom, Posttraumatisk stressyndrom (PTSD), specifik fobi
  • Stress och utmattning
  • Kriser

Vi vänder oss inte till patienter med hög suicidrisk eller som har narkotika/läkemedelsberoende. Vi vänder oss inte heller patienter i behov av par terapi, familjerådgivning, sociala insatser och stödsamtal.

En oönskad livssituation - Erik Widlund

Erik Widlund

Sist ut för dagen, var Erik Widlund från föreningen Hjärnkoll. Hans presentation hette En oönskad livssituation - Från dödlig depression, självmordsförsök och självhat till vändningen och livet idag. Han berättade om hur hans egen resa sett ut, hur han känt sig värdelös, stött bort sin flickvän och gjort många självmordsförsök, men också om hur hans mamma alltid stöttat och om vad som fick det att vända.

Publik - besök från Socialstyrelsen

Catrine Berglie från Socialstyrelsen

Catrine Berglie från Socialstyrelsen var med i publiken, eftersom hon tycker att det är intressant att få ta del av initiativ och arbeten som pågår runt om i landet.

Socialstyrelsen har ett uppdrag att stödja implementeringen av nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor.

Personer med kognitiva svårigheter kan ha behov av särskilt stöd när det kommer till levnadsvaneförändringar. Därför håller Socialstyrelsen på att ta fram material till individer och personal i framför allt LSS-verksamheter som stöd för hälsosamma levnadsvanor.

Catrine har ett par frågeställningar till personal i LSS-verksamhet och individer som får insats enligt LSS:

  1. Hur bör stödet tillgängliggöras för att vara som mest användbart? (Var ska det finnas, ska det vara digitalt eller tryckt material eller finns det något annat format att föredra?)
  2. Är det något särskilt område där du eller ni upplever särskilt behov av stödjande material? (Matvanor, fysisk aktivitet, alkohol, tobak, vad ska göras, hur ska det göras…?)
  3. Finns det intresse av att vara med och testa en demo eller prototyp av delar av stödet i december, och sedan återkoppla synpunkter till oss innan vi publicerar i full skala i januari? På så vis får vi möjlighet att förbättra vissa saker om det finns behov av det.

Om du jobbar i LSS-verksamhet eller får insats enligt LSS, skicka gärna svar på frågorna till catrine.berglie@socialstyrelsen.se.

 


PS: Lyssna gärna på FoU-podden också, de senaste avsnitten handlar om våld i nära relation, anhörigstöd, metodutbildningar inom missbruk och beroende och den 2 december kommer ett avsnitt om just denna dag; Psykiatrins dag. Du hittar FoU-podden där poddar finns och på >vår podd-sida.