Autonom funktion

Om du hellre lyssnar än läser har vi läst in denna sida. Se ljudfil nedan.

Områden som kan bedömas under autonom funktion och som det finns starkt stöd för inkluderar ortostatisk hypotension och synkope (ingår även som en riskfaktor utifrån fem frågor i flödesschemat).

Nedan hittar du även praktiska tips på att bedöma urininkontinens som en del av den multifaktoriella riskbedömningen.

Bedömningarna är uppdelade efter boendeform, sjukhus, särskilt boende eller eget boende.

Ortostatisk hypotension

Ortostatisk hypotension innebär sänkning av systemiskt blodtryck i stående.

Mät blodtrycket först i liggande (efter minst 5 minuters sängvila) och mät sedan upprepade gånger efter att personen har ställt sig upp. Mät flera gånger med 1 minuts intervall, fortsätt mäta minst 3, men optimalt 5 minuter.

Synkope

Synkope benämns ofta som svimning. En noggrann klinisk bedömning räcker i de flesta fall. Synkope delas in i neurogen, ortostatisk och kardiell synkope. Hos en del personer ses en kombination av dessa orsaker.

Urininkontinens

Definitionen av urininkontinens är ofrivilligt urinläckage och ska beskrivas med typ av läckage, frekvens, besvärsgrad samt påverkan på det sociala livet och livskvaliteten.

Sjukhus - Bedömningar

Synkope

En läkare bör bedöma personer som upplever oförklarliga fall eller episoder av kollaps för att fastställa den bakomliggande orsaken.

Urininkontinens

Vid behov, genomför en urininkontinens-bedömning för att identifiera eventuella problem kan modifieras eller förhindras.

>Åtgärder autonom funktion - sjukhus

Särskilt boende - bedömningar

Synkope

En läkare bör bedöma personer som upplever oförklarliga fall eller episoder av kollaps för att fastställa bakomliggande orsak.
En läkare bör bedöma och hantera presynkope, synkope och postural hypotoni samt granska läkemedel (inklusive läkemedel associerade med presynkope och synkope) som en del av en multifaktoriell bedömning samt fortsatt plan.