I många av FoUiS uppdrag är forskningsetik en central och viktig del av arbetet. Forskningsetik regleras av både lagar och etiska riktlinjer och handlar om etiska normer för vilken forskning som får bedrivas och på vilket sätt. Det främsta syftet med forskningsetik är att skydda forskningspersonerna, skydda forskningens anseende och att hjälpa och stödja forskarna vid intressekonflikter och svåra avvägningar.
I Sverige finns sedan 2004 Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (Förordning 2003:615). Lagen syftar till att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning.
Ett exempel på varför en sådan lag är nödvändig är Vipeholmsstudien 1945, där en kariesprovocerande diet, framtagen för att orsaka hål i tänderna, testades på cirka 600 mentalpatienter. Patienterna matades med en speciell kola, Vipeholmstoffee, under upp till fyra år. När studien avslutats efter nära tio år kunde man konstatera att forskningspersonerna hade kariesangrepp i sina tänder. Alla experiment genomfördes utan de anhörigas eller patienternas samtycke, läs mer om studien här
Den 1 januari 2020 trädde vissa ändringar i Etikprövningslagen i kraft. De innebar att lagens definition av forskning, forskningshuvudmännens ansvar för lagens efterlevnad och ansvaret för tillsynen av lagen tydliggjordes. Även straffen för överträdelser skärptes.
Den 30 juni 2022 gav Regeringen Etikprövningsmyndigheten i uppdrag att ta fram stödmaterial och genomföra informationsinsatser till forskningshuvudmän och forskare i fråga om lagen om etikprövning av forskning som avser människor (2003:460). Stödmaterialet och informationsinsatserna ska omfatta forskningshuvudmäns och forskares ansvar och skyldigheter vid forskning. Senast den 1 februari 2024 ska uppdraget slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).
Läs mer om uppdraget här samt ta del av delredovisningen här