Att det vi äter påverkar vår hälsa är känt sedan länge. Det var även därför kostcirkeln introducerades av Folkhälsoinstitutet på 1960-talet. Idén var att den dagliga kosten skulle innehålla tillräckligt många kalorier och inkludera alla oumbärliga näringsämnen. Sedan 60-talet har kunskapen successivt ökat och Livsmedelsverket har hunnit uppdatera Kostcirkeln, som numera heter Matcirkeln, flera gånger. Den senaste uppdateringen skedde nu i vår och återspeglar behovet av växtbaserade alternativ i alla cirkelns sju olika delar. 
För att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart sätt att leva är det bra att äta mer växtbaserat. Kött är det livsmedel som påverkar miljön inklusive klimatet mest och djurproduktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Därför finns det numera växtbaserade alternativ i alla delar av Matcirkeln.
En annan av anledningarna till att cirkeln nu innehåller mer grönt handlar om omställningen till ett mer hållbart sätt att leva. Att äta en större andel växtbaserade livsmedel är inte bara bra för miljön, utan även för hälsan. Enligt statistik från Global Burden of Disese (se GBD data visualizations) är nästan 23 procent av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar i Europa kopplade till (ohälsosamma) matvanor. Jämför detta med de 10 procent av dödsfallen av hjärt- och kärlsjukdomar som orsakas av att använda tobak.
Fem matvanor som har stor påverkan på dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom handlar om att man äter för mycket av något eller för lite av något annat. Här är en lista på de värsta bovarna. (Procenttalet anger procent av alla dödsfall i hjärt- och kärlsjukdomar)
Ett sätt att äta kost med många olika näringsämnen är att äta något från Matcirkelns alla delar varje dag och att välja så stor andel växtbaserad kost som möjligt.
>Länk till Livsmedelsverkets sida om Matcirkeln