Liv & hälsa är en folkhälsoundersökning som genomförs i samverkan mellan flera regioner. Undersökningen ger oss kunskap om den vuxna befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Rapporten publicerades i januari i år och vår statistiker jobbar nu med att sammanställa resultat från vår region. Men vad kan vi egentligen läsa ut av enkäten? Och vad är risk- och skyddsfaktorer?
Hälsan förändras över tid och den ser olika ut i olika grupper och i olika delar av landet. För att upptäcka och påverka dessa skillnader är det viktigt att följa utvecklingen över tid. Därför har Liv och hälsa-undersökningen genomförts regelbundet sedan år 2000.
Sverige har i flera avseenden en god folkhälsa och hälsoutvecklingen har varit positiv i befolkningen generellt. Men hälsan är ojämlikt fördelad; de med lägre socioekonomisk position har genomgående sämre förutsättningar för bra hälsa än de med högre socioekonomisk position.
Den svenska och internationella folkhälsoforskningen visar på viktiga bestämningsfaktorer för utvecklingen av befolkningens hälsa. Dessa kan ses som resultat av ett samspel mellan individuella och samhälleliga faktorer (se figur 1).
Figur 1. Regnbågsmodellen över hälsans bestämningsfaktorer. Dahlgren & Whitehead 2007/1991. (Baserad på illustration av Folkhälsomyndigheten) *
Undersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan Regionerna i Uppsala, Sörmland, Västmanland, Värmland och Örebro län (CDUST). Den första enkäten skickades ut år 2000 och Liv & hälsa 2022 var det sjätte tillfället. Enkäten skickades under våren 2022 till drygt 78 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18 år eller äldre i CDUST-regionerna. Sammanlagt svarade cirka 45 procent. För Sörmland svarade 43 procent av de 14 580 personer som fick enkäten.
När vi gör analyser ser vi att det finns flera skydds- och riskfaktorer för hälsa. En skyddsfaktor är en faktor som skyddar mot ohälsa eller problem medan en riskfaktor är en faktor som i stället ökar risken för ohälsa. Figur 2 visar sambanden mellan alla studerande skydds- och riskfaktorer som har ett statistiskt säkerställt samband med det självskattade allmänna hälsotillståndet. Faktorerna är rangordnade efter hur starkt sambandet är.
Den skyddsfaktor som har starkast samband med god hälsa är att trivas med sitt arbete. De som trivs mycket eller ganska bra med sitt nuvarande arbete och är fysiskt aktiva minst 150 minuter per vecka har nära tre gånger så stor chans att ha god hälsa jämfört med dem som inte trivs lika bra och är fysiskt inaktiva. Andra starka skyddsfaktorer är att känna sig säker och trygg i bostadsområdet, känna tillit till andra människor, ha någon att anförtro sig åt, vistas utomhus i grönområden minst någon gång i veckan samt att ha tillgång till personligt stöd. De som har dessa skyddsfaktorer har mer än dubbelt så höga odds att ha god hälsa jämfört med dem som inte har dem.
De starkaste riskfaktorerna är att vara mycket stressad, uppleva hemarbetet som betungande, besväras av ensamhet och isolering samt att ha svårigheter med löpande utgifter. Personer som har dessa riskfaktorer har omkring 70–84 procents lägre chans att ha en god hälsa jämfört med dem som inte har någon av dessa riskfaktorer.
Figur 2. Illustration av sambandet mellan skyddsfaktorer (+) respektive riskfaktorer (-) och att ha bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd justerat för kön och ålder. Skyddsfaktorerna har ett positivt samband och riskfaktorerna har ett negativt samband med god hälsa. Ju högre upp en faktor finns desto starkare är det statistiska sambandet. *
Det finns ett mycket starkt statistiskt samband mellan antal skyddsfaktorer och hälsa. Det vill säga, ju fler skyddsfaktorer desto vanligare är det att skatta sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. I figur 3 illustreras sambandet mellan olika skydds- och riskfaktorer och god hälsa. Totalt är det 9 skyddsfaktorer och 10 riskfaktorer som har visat ett statistiskt säkerställt samband med hälsan bland de svarande.
I gruppen som har flest antal riskfaktorer (4 eller fler) varierar exempelvis andelen med god hälsa från 31 procent bland personer med få skyddsfaktorer (4 eller färre) upp till 57 procent för dem med flest skyddsfaktorer (7 eller fler). Det betyder att även om du har riskfaktorer, kan skyddsfaktorerna skydda din hälsa, ju fler skyddsfaktorer desto bättre.
Figur 3. Andel som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra uppdelat efter antal skydd- och riskfaktorer, 18 år eller äldre.*
Inom kort kommer ett blogginlägg om ett urval av statistiken för just Sörmland. Du kan också läsa mer om Liv & hälsa eller ta del av rapporten Liv & hälsa, på utvecklasormland.se.
*Figurerna och illustrationerna kommer ifrån rapporten Liv & Hälsa