Utvecklingen mot Nära vård handlar om att patienter ska få bättre tillgång till vård, ökad kontinuitet och bättre möjligheter till god livskvalitet trots kroniska tillstånd.
När allt fler lever längre och när sjukdomar som tidigare var dödliga nu kan behandlas, och kan bli kroniska tillstånd, ställs nya krav på vården och omsorgen. Sörmland har idag höga ohälsotal både vad gäller den fysiska och den psykiska ohälsan. Antalet unga och gamla ökar snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Utifrån dessa förutsättningar liksom den teknikutveckling som sker i samhället kommer den nära vården och omsorgen att behöva utveckla nya arbetssätt som också kommer att ställa krav på ny kompetens.
Statens utredning ”God och nära vård” beskriver och betonar behovet av en förändring av dagens hälso- och sjukvårdssystem. Det nationella uppdraget handlar om att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv vård med utgångspunkt i ett personcentrerat arbetssätt.
Mötet med hälso- och sjukvården är bara en liten del av att leva med en sjukdom eller av att ha behov av att förbättra sin hälsa. Enligt Myndigheten för vårdanalys har Sverige cirka en miljon invånare med komplexa samordningsbehov utifrån sin sjukdomsbild. Idag är det i många fall personen själv eller dess närstående som får uppgiften att samordna. I och med omställningen tar vården ett större ansvar för detta tillsammans med den enskilde individen.
Befolkningen lever allt längre. Antalet unga och gamla ökar snabbare än befolkningen i arbetsför ålder. Inom 10 år kommer gruppen 80 år och äldre öka med närmare 50 procent, medan gruppen i arbetsför ålder endast beräknas att öka med 5 procent. För Sörmlands del förväntas befolkningsmängden öka i sju av länets kommuner under perioden 2020 - 2040. Under samma period förväntas andelen 80 år och äldre öka med 68 procent. För riket är den förväntade ökningen 66 procent.
Den demografiska försörjningskvoten[1] visar hur många individer en person i arbetsför ålder behöver försörja utöver sig själv. En försörjningskvot på 75 innebär att det på 100 personer i de förvärvsaktiva åldrarna 20 - 64 år finns 75 personer som är yngre eller äldre. Ju högre detta tal är desto tyngre är försörjningsbördan för dem som befinner sig i åldersgruppen 20 - 64 år.
År 2020 var försörjningskvoten i Sverige 77, det är en kraftig ökning sedan 2010 då kvoten var 71. Sörmland är ett av länen med högst försörjningskvot, 2020 var den 88 och till 2040 förväntas den öka till 94.
Utifrån dessa förutsättningar liksom den teknikutveckling som sker i samhället kommer den nära vården att behöva utveckla nya arbetssätt som också kommer ställa krav på ny kompetens.
Sörmland har idag höga ohälsotal både vad gäller den fysiska och den psykiska ohälsan. Resultat från den nationella folkhälsoenkäten visar att 69 procent av den vuxna befolkningen i Sörmland uppger att de mår bra eller mycket bra, jämfört med 72 procent i riket. Andelen med övervikt (BMI > 25) har exempelvis ökat över tid. Vid senaste mätningen var 58 procent av sörmlänningarna överviktiga, i riket var andelen 51 procent. Även när det gäller den psykiska ohälsan har andelen som besväras av ängslan, oro eller ångest ökat kraftigt de senaste åren. Vid den senaste mätningen uppgav 41 procent av sörmlänningarna att de besväras av ängslan, oro eller ångest, en ökning med 10 procentenheter på bara några år.
Till viss del kan Sörmlands höga ohälsotal förklaras av sämre socioekonomiska förutsättningar. Sörmland har till exempel en högre andel äldre än riket, högre andel med utländsk bakgrund och en lägre andel med eftergymnasial utbildning.
Ett mer hälsofrämjande arbete med fokus på förebyggande insatser är positivt för patienter och minskar behovet av slutenvård. I längden förväntas kostnaderna minska för såväl kommuner som regioner.[2]
Omställningen till en nära vård kommer att pågå under en lång tid framöver och innebära att både små och stora förändringar görs inom verksamheter. För att veta att vi är på rätt spår behöver vi ha sätt att mäta och följa upp. Idag finns en del av denna data tillgänglig men vi kommer att behöva utveckla nya sätt att mäta och följa upp.
Att ställa om ett helt hälso- och sjukvårdssystem är inget någon kan göra på egen hand. För att detta ska bli en omställning som håller i längden behövs en tydlig riktning som är känd för alla. Den nära vården i Sörmland utvecklas tillsammans.
_________________
[1] Kvoten beräknas som summan av antal personer 0 - 19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20 - 64 år och därefter multiplicerat med 100