Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 1 nedan är cirka 2,5 minuter)
Hur vi bemöter och kommunicerar med varje individ vi stödjer är centralt för att personen ska göras delaktig.
De förhållnings- och arbetssätt som beskrivs utgår från pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt, personcentrerat/individanpassat förhållnings- och arbetssätt.
Använd webbläsaren Chrome eller Edge vid filmer.
Alla människor är olika och är egna individer, med olika personligheter, önskemål, värderingar och erfarenheter. Det gäller självklart oavsett om en person får stöd inom äldre-, eller funktionshinderomsorgen, eller inte. För att en stödja en person till en fungerande vardag och ett gott liv är det viktigt att försöka förstå vem individen är, dess intressen, önskemål och värderingar. Försök ta reda på vad personen själv tycker det innebär att leva ett gott och självständigt liv.
Det finns många perspektiv vi behöver tänka på för att ha ett inkluderande bemötande och kunna ge ett jämlikt stöd, vård och omsorg. Vi möter personer med olika bakgrund, erfarenheter och personligheter. För att kunna ge ett gott bemötande är det viktigt att ha ett reflekterande förhållningsätt till våra normer, värderingar och att utmana eventuella fördomar. Vi behöver tänka på att vården ska ges med respekt för alla människors lika värde. De gäller oavsett personens, kön, genus, könsidentitet, sexuell läggning, ålder, funktionsnedsättning, bostadsort, social ställning, etnisk tillhörighet, kultur, religion eller annan trosuppfattning.
Reflektionsfrågor:
Se filmen ”Bra bemötande i fokus. Vi möter många människor – varje dag.” Filmen är framtagen av Landstinget i Kalmar Län (4 min).
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna.
(Ljudfil del 2 nedan är drygt 7 min)
Att vara trevlig och respektfull är en bra grundinställning, men för att kunna erbjuda ett professionellt bemötande och stöd räcker det inte att vara trevlig, du måste skaffa dig kunskap om den enskilda individen och hur personen behöver stöd.
Om personen tackar nej till en insats eller att göra en aktivitet, debattera inte utan fundera i efterhand på vad nejet kan stå för. Kan det exempelvis bero på att:
Utmanande beteende kan innebära att en person är aggressiv, utåtagerande eller skadar sig själv. Det kan också vara andra typer av beteenden som avviker från normen och därför utmanar personal och andra personer i omgivningen genom att de exempelvis kan känna frustration av personens beteende. Det gäller då att reflektera kring om beteendet är skadligt och negativt för personen eller inte.[5] Med ett personcentrerat, individanpassat förhållnings- och arbetssätt går det ofta att hitta orsaker och lösningar för att minska utmanande beteenden. Det gäller att utgå ifrån personens färdigheter och svårigheter, skaffa sig kunskap om hur personen tar till sig information, kommunicerar och hur omgivningen samt hur olika situationer upplevs. Oupptäckt smärtproblematik och svårigheter för personen att kommunicera om och i så fall var någonstans det gör ont kan också ligga bakom utmanade beteende. Se även webbintroduktionens avsnitt om skydds- och begränsningsåtgärder för mer information.
Vi behöver tänka på vad som är betydelsefullt i mötet med varje person.
Personen ska vara med och bestämma om sånt som rör den själv och vara delaktig i planeringen av hur en insats olika aktiviteter ska utföras.
Personalen ska skriva in hur stödet ska ges i personens genomförandeplan.
Vi behöver ha kunskap om hur personen upplever och påverkas av sina sinnesintryck så som ljus- ljud- och doftkänslighet. Vi behöver ta hänsyn till personens dagsform, energinivå och stresskänslighet. Lågaffektivt bemötande, tydliggörande av vardagen och att stödja personen att göra aktiviteter som upplevs som positiva och meningsfulla för personen kan minska risken för utmanade beteende och främja personens livskvalitet. [4]
Det finns flera olika modeller som beskriva delaktighet, en modell är från Arnstein. Modellen visar att det grundläggande och nedersta steget för att kunna vara delaktig är att personen får anpassad information som den kan förstå. Det är tyvärr inte en självklarhet att alla personer erbjuds anpassad, lättförståelig information. Därefter kommer steget konsultation som innebär att personen rådfrågas om vad den tänker eller tycker. Det ingår då att personen får förutsättningar att kunna berätta det som den vill säga, exempelvis tid att tänka och eventuella kommunikationsstöd. Nästa steg i modellen är dialog där man resonerar med varandra.
De översta stegen i modellen är inflytande och medbestämmande. För att det ska vara möjligt att personen är delaktig måste du som stödjare ha kunskap om hur personen tar till sig information och vad den behöver för anpassningar för att kunna utrycka sig och kommunicera och göra val.
Delaktighetstrappan (Arnstein)
För att kunna vara delaktig i sin vardag är kommunikation grundläggande. Alla människor har rätt till kommunikation. Att förstärka det som sägs med symboler, bilder eller stödtecken kallas för alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). En symbol kan exempelvis innebära att en gaffel tydliggör att det är dags för mat, medan skor tydliggör att det är dags för promenad.
Att komplettera tal med text, symboler eller bilder är bra för de flesta. Det kan ta mindre energi att förstå symboler och bilder än att bara få instruktioner genom tal eller text. Tänk dig hur det skulle vara att köra bil och snabbt förstå vägskyltar om alla skyltar skulle vara i text istället för bilder och symboler. Du kan också förställa dig att få en instruktion om en ny resväg muntligt och försöka komma ihåg alla moment under hela bilfärden. [1]
AKK är viktigt att använda när en person har en kognitiv nedsättning, svårt att uttrycka sig eller förstå verbal kommunikation. Att förstå sin omgivning och kunna göra sig förstådd är centralt för att en person ska vara delaktig.[2]
Kognitiv nedsättning innebär att en person har en begränsning i hjärnans förmåga att ta emot, lagra, bearbeta och plocka fram information. [3] En person med exempelvis en demenssjukdom, intellektuell funktionsnedsättning, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (autism, ADHD) psykisk funktionssättning har nedsatta kognitiva förmågor.
Se filmen ”Rätten att kommunicera” (4 min) som är framtagen av Infoteket om funktionshinder, Region Uppsala.
Filmen exemplifierar med barn kring rätten till kommunikation, vilket gäller alla människor, både barn, vuxna och äldre.
Reflektionsfrågor:
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 3 nedan är cirka 2 min)
FoU-podden · Bemötande och delaktighet Del 3
De flesta människor behöver tydliggörande och minnesstöd i sin vardag, såsom almanacka, inköpslista, recept och ritningar. En del tittar på videoklipp på YouTube när de ska göra något för första gången. För att en person med kognitiv nedsättning ska vara delaktig är det ofta bra att tydliggöra vardagen och kommunikationen. Det är centralt att tydliggöra så att personen visuellt (genom symboler, bilder eller text) får svar på: vad ska göras? hur? när? med vem? vad ska göras sen? Att information ges visuellt och inte bara i ord är också bra för att personen sen kunna gå tillbaka och titta på informationen, då minnet kan svikta.
Personer med kognitiva nedsättningar kan ha svårt med tidkänslan och att bedöma tid, vilket kan skapa osäkerhet och frustration. Delaktighet och självständighet kan underlättas genom stöd i att bedöma tiden med till exempel en timstock, timglas eller MEMOdayplanner (kalender med lampor som släcks ned successivt). Tillsammans med tidshjälpmedlet visas en bild eller symbol på vad som ska ske och när. Ett annat exempel är en större klocka med bilder på dygnets olika delar eller de aktiviteter som sker under dagen. [6] En del anpassningar kan göras av personal, ibland tillsammans med den enskilde. En del anpassningar kallas hjälpmedel och kan förskrivas av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal utifrån personens behov.
Välj avsnitt Äldre eller Funktionshinder beroende på vilka personer du stödjer i ditt arbete.
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 4 nedan är drygt 2 min)
Läs den enskildes genomförandeplan för att få kunskap om vad som är viktigt i mötet med just den personen.
När det gäller att stödja och ge vård och omsorg till äldre personer är det grundläggande att komma ihåg att varje person är en egen individ, med olika erfarenheter och önskemål. Det är viktigt att tänka på att det är en stor variation av åldersspann mellan olika äldre personer. Det är exempelvis två generationer mellan en individ som är 65 år och en annan individ som är omkring 100 år. Därmed har de vuxit upp under olika tidsperioder som skiljer sig åt. Utöver det har många äldre olika kulturell bakgrund och erfarenheter med sig beroende på var och hur de växt upp och vad de varit med om under sin livstid.
Det är också viktigt att komma ihåg att äldre personer kan ha olika typer av funktionsnedsättningar. Endel äldre kan ha symptom på exempelvis neuropsykiatriska funktionedsättningar utan att vara utredda för det eller ha en diagnos. I filmen och webbutbildningen nedan kommer du lära dig mer om hur man kan bemöta en person som har en demenssjukdom .
Reflektionsfrågor:
Se filmen Levnadsberättelse IBIC- Östersunds kommun
Filmen är framtagen av Östersunds kommun (ca 1.30)
Tidsåtgång: ca 30 min. Webbutbildning i att arbeta för en demensvård utan tvång - en nollvision av Svenskt Demenscentrum. Efter godkänt kunskapstest kan du ladda ned och skriva ut ditt diplom >Länk till Webbutbildningen Nollvision
Välj om du vill läsa texten, eller lyssna på ljudfilerna. (Ljudfil del 5 nedan är cirka 2,5 minuter)
Läs den enskildes genomförandeplan för att få kunskap om vad som är viktigt i mötet med just den personen.
När det gäller att stödja och ge vård och omsorg till personer med funktionsnedsättning är det grundläggande att komma ihåg att varje person är en egen individ, med olika erfarenheter och önskemål och olika åldrar. Flera av personerna har även olika kulturell bakgrund och erfarenheter med sig beroende på var och hur de växt upp och vad de varit med om under sin livstid.
För personer med kognitiva nedsättningar exempelvis autism, intellektuell funktionsnedsättning, psykisk funktionsnedsättning och för äldre med dåligt minne eller en demenssjukdom är det viktigt att tydliggöra vardagen och kommunikationen. Det kan göras med exempelvis pedagogiskt förhållningssätt och alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Se mer information om dessa arbetssätt i styckena ovan.
Det är också viktigt att ha koll på personers dagsform och energinivå för att stödja personen att planera in lagom mängd av aktiviteter och återhämtning för just den individen, tänk på att dagsformen kan variera från dag till dag (7,8,9).
Nedan kommer två filmer som exemplifierar med vad som kan vara bra att tänka på i bemötandet med personer med funktionsnedsättning. För mer kunskap kring olika funktionsnedsättningar, se avsnittet funktionshinder i webbintroduktionen. Ta gärna del av utbildningarna som nämns under extra material.
Reflektionsfrågor
Se filmen Vad är ett bra bemötande? (4 min, framtagen av projekt Consensio)
_
Film om bemötande funktionsnedsättning - Google Search
Lågaffektivt bemötande kan minska risken för exempelvis utmanade beteende.
Se en film som beskriver lågaffektivt bemötande (5 minuter, framtagen av Sverigehälsan)
(1) Lågaffektivt bemötande - YouTube
>E-utbildning om personcentrerat bemötande, för dig som arbetar i Sörmland.
>Länk till Socialstyrelsen utbildning AKK som kommunikationsstöd
[1] Personlig kommunikation Marie Wallin, utvecklingsledare FoU i Sörmland.
[2] https://host.learnways.com/e-autism/modul_6/story_html5.html
[3] http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Kognition/Vad-ar-kognitiva-svarigheter-och-vad-kan-underlatta/
[4] https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2015-12-3.pdf
[6] http://www.lul.se/Global/HOH/SUF_kunskapscentrum/Konferens2014/Kognitivt_stod.pdf
[7] Gustafsson, C., Lindström, A., & Löwenborg, K. (2015). Pedagogiskt förhållnings och arbetssätt i omsorg om vuxna personer som har intellektuell funktionsnedsättning (2a uppl.). Eskilstuna: Vuxenförvaltningen Eskilstuna
[8] Lundin, L., & Mellgren, Z. (2012). Psykiska funktionshinder: Stöd och hjälp vid kognitiva funktionsnedsättningar . Lund: Studentlitteratur.
[9] https://moodle.demenscentrum.se/moodle/login/index.php
Översikt - Vårdhandboken (vardhandboken.se)
Senast redigerad 241125
Område: Bemötande och delaktighet
Kategori: Prioriterat område
Tidsåtgång: cirka 50-60 min
Innehåll: Texter/ljudfiler, länkar, filmer och referenser
Utvärdering: >Länk till frågorna